Tobé ser möjligheter för en ny migrationspolitik i EU

Enligt den FN-ledda flyktingorganisationen IOM har nu över tre miljoner människor lämnat Ukraina till följd av Rysslands invasion. Över en miljon befinner sig nu i Polen. 

– Polen och Ungern är de länder som kanske allra mest motsatt sig att vi ska få en europeisk migrationspolitik. Nu är det de länderna som ser behovet av att få ökat EU-stöd för att hantera migration, säger EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M). 

Tomas Tobé är en av parlamentets förhandlare för den så kallade migrationspakten, det förslag om en ny europeisk migrationspolitik som kom hösten 2020. 

Förhandlingarna om migrationspakten har länge varit låst i ministerrådet då man inte kunnat komma överens om ett system för hur EU-länderna ska dela på ansvaret för migranter som kommer till EU. Tomas Tobé tror att den nya situationen kan komma att påverka dödläget i förhandlingarna.

– Vi vet alla att det finns stora låsningar i den europeiska migrationspolitiken men det är klart att det nu också skapas öppningar för att vi ska komma framåt med det som vi kallar migrationspakten, säger han. 

Tomas Tobé tror att ordförandelandet Frankrike inom en snar framtid kommer ta politiska initiativ för att försöka hitta en överenskommelse om migrationspakten. Något som Tobé skulle välkomna. 

– Det är ett fattigdomsbevis att vi fortfarande i Europa inte kan hitta ett gemensamt sätt att hantera migrationen. Nu är det positivt att vi hittat de första besluten att möta mycket av våra ukrainska vänner som söker skydd, men vi skulle behöva ha en lösning i övrigt, säger han. 

EU måste ta en större roll

För att det ska fungera med en gemensam migrationspolitik tror Tomas Tobé att EU måste ta en större roll. 

– EU måste kliva fram mycket tydligare. Om det här dumpas för mycket på enskilda medlemsländer att lösa, såsom det gjorde på Sverige 2015 och som vi kanske kan riskerar att få det nu, är risken att det blir övermäktigt för länder som Polen och Ungern och många andra att hantera det här, säger han. 

I Europa ser man nu en stor solidaritet i medlemsländerna gentemot krigsflyktingarna. Men för att den här solidariteten ska hålla i sig så tror Tomas Tobé att EU måste vara beredd att gå in och exempelvis finansiera skolgång för barnen. 

– Det här kommer att vara förenat med enormt stora kostnader. Jag tror att alla vill visa solidaritet och hjälpa till men när det till syvende och sist kommer ner till lokala budgetar och skollokaler och lärare och resurser så tror jag att det är väldigt viktigt att EU ser att det här är ingen enskild fråga för Polen att hantera utan inser att det här kommer kräva europeisk finansiering, säger han. 

Närheten spelar roll

Under flyktingvågen 2015 kom 1,2 miljoner människor till EU – det kallades då “flyktingkris” och solidariteten bland EU:s medlemsländer att dela på ansvaret lyste med sin frånvaro. Efter tre veckors krig i Ukraina är redan tre miljoner på flykt och enligt vissa beräkningar kan det bli tal om nio miljoner flyktingar beroende på hur situationen utvecklas. 

Vad är det som talar för att EU ska klara det bättre den här gången? 

– Det ena är att det här är EU:s direkta närområde. Det råder ingen tvekan om att det ligger ett särskilt ansvar på Europa i och med det. Det här är också ett land där både kommissionsordförande och EU-parlamentet sagt att vi på sikt vill ska bli medlemmar i EU, säger Tomas Tobé och fortsätter: 

– Det andra är att 2015 hade vi absolut många som kom och hade asylskäl. Men vi hade också många som saknade asylskäl.

Solidariteten är mer påtaglig idag tycker Tobé. 

– 2015 såg vi att det endast var ett fåtal länder som var villiga att ta ansvar och därför fungerade det inte. Idag har vi har ett helt annat politiskt stämningsläge vilket jag välkomnar, säger Tomas Tobé.