Trögt i EU-förhandling om minimilöner

I tisdags träffades EU-parlamentet och ministerrådet för i en ny förhandlingsrunda om minimilöner. Diskussionen gällde frågan om offentlig upphandling, men inga större framsteg gjordes, rapporterar Agence Europe. 

EU-parlamentet vill ha starkare skrivningar och kräver att offentliga myndigheter ska säkerställa att utvalda ekonomiska aktörer och underleverantörer respekterar fackföreningar och principen om kollektiva förhandlingar. Förhandlingarna återupptas nästa vecka.

Den i förhandlingarna kniviga frågan om kriterier för att bedöma om lagstadgade minimilöner är tillräckliga, artikel 5, och artikel 6 om avdrag, kommer att diskuteras vid ett senare möte mellan parterna den 26 april.

“Den svenska modellen ska värnas”

Dagen efter förhandlingsrundan, på onsdagen, träffade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) sin tyska kollega socialdemokraten Hubertus Heil digitalt för att diskutera de pågående förhandlingarna om minimilöner. Med på mötet deltog även Mattias Dahl från Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson från LO.

–Regeringen fortsätter i nära samarbete med arbetsmarknadens parter ett aktivt påverkansarbete för att säkerställa att förslaget även i de fortsatta förhandlingarna respekterar den svenska partsmodellen. Inget i förslaget får leda till krav på att Sverige ska införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal. Den svenska modellen ska värnas, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i ett uttalande. 

Som Europaportalen rapporterat om ska det finnas punkter i texten där Tyskland kan tänka sig att gå parlamentet till mötes i förhandlingarna – vilka punkter det gäller och hur det här skulle kunna påverka rådets förhandlingsmandat är dock i nuläget oklart. 

Tyskland viktig att påverka

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger efter mötet med den tyska arbetsmarknadsministern att han likt den franske arbetsmarknadsminister som Torbjörn Johansson och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl träffat tidigare, blev påverkade av att se och höra fack och arbetsgivare säga samma sak om sin arbetsmarknadsmodell.

– Det biter på bägge de här för de har ju inga parter som tar ansvar eller tecknar avtal. Tyskarna har haft det men gått ifrån det medan fransmännen har aldrigt haft det, säger Torbjörn Johansson.

Varför det var viktigt att träffa den tyske arbetsmarknadsministern förklarar Torbjörn Johansson med att Tyskland är det mäktigaste EU-landet men att de också är “väldigt duktiga på ordning och reda och juridik” – så de förstår när vi pratar om att förslaget om minimilöner kan skada Sverige.  Mattias Dahl är inne på ett liknande resonemang.

–Tyskland är uttalat för ett minimilönedirektiv, men har samtidigt understrukit att olika nationella traditioner och system för lönesättning måste beaktas. Det är därför en viktig medlemsstat för Sverige att försöka påverka, svara Mattias Dahl på Europaportalens fråga om Tysklands betydelse i sammanhanget.

– Tyskland har stor förståelse för den svenska hållningen och vill inte att ett direktiv påverkar vår framgångsrika lönebildningsmodell eller att EU tar sig mer makt genom att gå utanför vad som är lagligt enligt fördragen, säger Mattias Dahl.  

Hoppas att förhandlingarna strandar

Enligt Torbjörn Johansson sa den tyska ministern att de vill hitta “en kompromiss som tar hänsyn och inte stjälper” Sveriges arbetsmarknadsmodell.

– Men vad det är värt det vet man inte. Problemet är att det är så få som förstår den svenska modellen, säger Torbjörn Johansson.   

Mattias Dahl tycker att det är viktigt att regeringen fortsatt håller emot i de pågående förhandlingarna så att ministerrådet under Frankrikes ledning håller fast i sin beslutade ståndpunkt och inte tillmötesgår Europaparlamentets långtgående krav. 

 – Vår förhoppning är fortfarande att det inte blir något minimilönsdirektiv alls utan att de pågående förhandlingar strandar, säger han.