Debatt: Debatt: Kontrollera bevakningen av EU-gränsen bättre

Den fria rörligheten inom EU, Schengensamarbetet, är ett av unionens fundament. Men det är samtidigt ett fundament som ställer stora krav på kontroll av vem som kommer in i Europa. I tider av en global pandemi, internationell terrorism och stora migrationsströmmar är detta tydligare än någonsin förr. EU behöver fortsätta arbetet för att kontrollen av den yttre gränsen fungerar också i praktiken. I morgon torsdag voterar Europaparlamentet om sin position rörande Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism, en fråga jag är föredragande för.

Schengenregelverket, som inte minst ska säkerställa en enhetlig kontroll av personer och en effektiv övervakning i fråga om passage av de yttre gränserna, är ett regelverk som skilt sig betänkligt mellan teori och praktik. Därför behövs också tydliga system för att kontrollera hur reglerna efterlevs i praktiken. För att övervaka implementeringen av Schengenregelverket finns en särskild mekanism, som bygger på att EU inspekterar medlemsländernas gränshantering.

Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism, som den heter, fick kanske mest uppmärksamhet i Sverige när EU-kommissionen 2018, efter utvärderingar som gjorts inom ramen för denna mekanism, dömde ut kompetensen hos den svenska gränspolisen i mycket hårda ordalag.

Mekanism ska nu uppdateras, för att på ett bättre sätt komma till rätta med diskrepanserna. EU-kommissionen presenterade i somras sitt förslag, och nu antar alltså Europaparlamentet sin hållning i frågan.

Grunddragen i parlamentets position kan sammanfattas enligt följande:

• Fler oannonserade inspektioner. De inspektioner som görs av medlemsstaternas gränshantering bör i högre grad ske oannonserat. Flera medlemsstater motsätter sig detta, och vill ha en förvarning på minst 24 timmar innan en inspektion sker. Det säger sig självt att bäst lägesbild av hur det fungerar vid en gräns fås genom att inspektera utan den typen av förvarningar. I parlamentets position understryks att oannonserade inspektioner särskilt ska prioriteras när internationella säkerhetsrisker misstänks föreligga.
• Tydlig uppföljning. Om allvarliga brister i implementeringen av Schengenregelverket upptäcks måste detta också få konsekvenser, och skarpa tidsfrister måste finnas för när upptäcka brister också ska vara åtgärdade - något som saknas idag.
• Större roll för Europaparlamentet.  Det är rimligt att en så viktig gemensam angelägenhet som implementeringen av Schengenregelverket  också underställs någon typ av parlamentarisk insyn. I mitt betänkande föreslås därför att parlamentet ska ha rätt att skicka med en observatör när återbesök efter tidigare konstaterade brister görs.​
• Ökad frekvens. Den yttre gränsen är aldrig starkare än dess svagaste länk, därför bör också samtliga medlemsländer underkasta sig den här typen av inspektioner och inspektionerna bör ske oftare än idag. Under mekanismens utvärderingscykler bör det krävas att varje medlemsland blir föremål för flera olika typer av inspektioner, inklusive oannonserade inspektioner. 

Sara Skyttedal (KD),
Europaparlamentariker, rapportör för Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism