Debatt: Debatt: Svenskt-finsk natomedlemskap gör Norden starkare och säkrare

För Sverige skulle ett medlemskap i Nato innebära att vi kan bli en drivande medlem i Europeiska unionen i alla frågor som rör säkerhet och försvar samtidigt som vi blir en fullvärdig aktör i en ny säkerhetspolitisk gemenskap. Den nordiska försvarsunion som aldrig blev av efter andra världskriget kan nu äntligen bli verklighet, inom ramen för ett större europeiskt kraftfält. Sveriges och Finlands väg in i Nato är ett steg på vägen för att de nordiska länderna tillsammans ska kunna vara en drivande kraft både i Europeiska unionen och i Nato.

Norden en ny maktfaktor inom Nato 
Norden är en av världens största ekonomier – vi är tillsammans i storleken som en G7-ekonomi. När vi med steget in i Nato får en försvarspolitisk gemenskap får vi också en säkerhetspolitisk samverkan som innebär att de nordiska länderna kan gå i den politiska täten som en kärna av stabila demokratier i den Fria Världen. Det Norden som varit delat i olika säkerhetspolitiska strategier, vilket har försvagat vår gemensamma röst, blir nu en maktfaktor inom Nato. Det ger i sin tur Norden en tyngd i internationellt samarbete som också stärker Natos europeiska ben.

Det innebär att vi tillsammans kan påverka och utveckla Nato utifrån de särskilda behov och intressen norra Europa har, allt ifrån synen på Arktis, Östersjöns frihet och utvecklingen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. I sju decennier har skilda säkerhetspolitiska strategier skilt de nordiska länderna åt. Nu förenas vi i en gemensam säkerhetspolitik för Norden. Den nordiska gemenskapen stärks nu av det som mer än något annat definierar länders gemenskap, nämligen fred, säkerhet och försvar. Och självfallet innebär det ett starkare försvar av oss alla.

Nato får med Sveriges och Finlands medlemskap i EU ett starkare europeiskt ben just där spänningsfältet mellan Ryssland och Europa är som mest intensivt. Det innebär inte bara ett starkare Nato, utan också att Europa kan ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och därmed bli en starkare partner till USA och Kanada. Nato som politisk gemenskap får därmed en starkare ställning mot dem som vill ifrågasätta den transatlantiska gemenskapen.

När Natos europeiska ben stärks blir också EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik mer relevant och utan någon motsättning till Nato. I alla de delar som den grå zonen av krigföring mot oss innebär blir EU mer kapabelt att bemöta regimer som Rysslands och Kinas desinformation, destabilisering, korruption, påverkan och hot, cyberkrigföring och strategiska företagsköp, eftersom vi också har en gemensam försvarsförmåga inom ramen för Nato som gör att hot och väpnade angrepp inte blir möjliga.

Norden blir starkare och säkrare 
Så Norden blir starkare och säkrare och får en renässans som politisk kraft i det internationella samfundet. Europa blir starkare genom ett starkare europeiskt ben av Nato och genom en utvecklad europeisk försvars- och säkerhetspolitik, samtidigt som Sverige och vår del av världen blir tryggare. Det är inte dåligt, men ett dåligt betyg åt de decennier som präglats av naivitet och illusioner.

Men för att vi ska kunna uppnå denna utveckling mot en starkare nordisk gemenskap, en starkare europeisk försvars- och säkerhetspolitik och ett tryggare Europa krävs att Sverige nu tar steget in i Nato med framtidstro och positiv vilja, att vi ser möjligheter och har en agenda som är aktiv och proaktiv istället för reaktiv och motsträvig. Gör vi det rätt kan Norden och Europa bli starkare med Sverige som en drivande nation.

Istället för att gråta över den tid då vi stod vid sidan av konflikten mellan demokrati och diktatur i tron att ensamhet gjorde oss säkrare måste vi nu med glädje visa att vi inte bara tillhör utan stärker demokratiernas gemensamma försvar.

Gunnar Hökmark
Ordförande i tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)