Fördragsändring åter på tapeten i EU – Sverige alltjämt skeptiskt

I går måndag avslutades formellt den drygt ett år långa "Konferensen om EU:s framtid" där slumpmässigt utvalda invånare i medlemsländerna fått komma med förslag om unionens framtid. De har i en rapport enats om 49 förslag och över 300 åtgärder de vill att EU vidtar. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade att börja bearbeta dem och återkomma med skarpa förslag.

– Jag kommer att tillkännage de första nya förslagen från er rapport redan september under mitt tal om tillståndet i unionen, sade von der Leyen.

Redan innan konferensen inleddes väcktes frågan om huruvida de skulle kunna leda till att EU:s grundläggande regler i Lissabonfördraget skrivs om. Kommissionen har varit öppen för detta sedan starten. I sitt tal på måndagen pekade kommissionsordförande von der Leyen på att EU redan gjort mycket som aldrig tidigare gjorts under coronapandemin och efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina utan att behöva ändra i fördraget. Hon ser dock ”ett behov av att gå längre” och, om så krävs, ändra fördraget.

– Jag har till exempel alltid hävdat att enhällighet på vissa nyckelområden helt enkelt inte längre är meningsfullt om vi vill kunna gå snabbare fram. Eller att EU bör spela en större roll – till exempel på hälso- och sjukvårdsområdet eller försvarsområdet, efter de senaste två årens erfarenheter, sade von der Leyen.

Macron vill prata om det

Initiativtagare till konferensen var den franske presidenten Emmanuel Macron som även han är för en fördragsändring.

–  Även våra texter måste reformeras, det är uppenbart, sade Macron som samtidigt meddelade att han vill sammankalla ett konvent för att revidera fördragen och att frågan ska diskuteras av medlemsländernas stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet i juni. 

– Jag vill att vi diskuterar detta med nödvändig djärvhet och frihet vid Europeiska rådets möte i juni, sade Macron som konkret lyfte frågan om vetorätten som medlemsländerna i vissa frågor som utrikespolitik och skattefrågor som något som bör ändras.

Vissa länder kan gå före

Sedan många år tillbaka finns begreppet ”EU i flera hastigheter” som innebär att inte alla länder behöver vara med på allt. Den franske presidenten pekade på att detta redan är fallet i form av eurosamarbetet och passunionen Schengen där inte alla EU-länder är med. Han förespråkar detta som en möjlighet att beakta även framledes.

–  Att öka takten, höja våra ambitioner, skapa konvergens i grunden, utan ett fördefinierat format, utan att någonsin utesluta, men också utan att någonsin låta de mest skeptiska eller de mest tveksamma bromsa in, är vad som kommer att göra det möjligt för vårt Europa att hävda sig som en maktfaktor, sade Macron under sitt tal.

Från Tyskland har ännu ingen reaktion på konferensen kommit men landets rödgröna regering vill sedan tidigare se ett så kallat fördragskonvent som ska leda till ”en federal europeisk förbundsstat”.

Sverige och tolv andra tvekar

Samtidigt som konferensen om EU:s framtid avslutades publicerade 13 medlemmar, bestående av länder från Norden, Baltikum och Öst- och centraleuropa, ett brev där man inledningsvis välkomnar medborgarnas förslag men därefter motsätter sig några förhastade slutsatser och att maktbalansen mellan medlemsländerna, EU-parlamentet och kommissionen ändras.

”Vi stöder inte ogenomtänkta och förhastade försök att inleda en process mot en fördragsändring. Detta skulle innebära en allvarlig risk för att politisk energi dras bort från de viktiga uppgifterna att finna lösningar på de frågor som våra medborgare förväntar sig svar på och hantera de brådskande geopolitiska utmaningar som Europa står inför”, står det i brevet där de visserligen inte utesluter en eventuell fördragsförändring men varnar för att förslagen inte får ”utnyttjas för att tjäna vissa institutionella särintressen” och att EU ”redan fungerar”.

För en fördragsändring krävs varje enskilts medlemslands uttryckliga godkännande.

Sverige för slopad vetorätt inom utrikesfrågor

Sverige har sedan flera år varit positivt inställt till att gå i från den nuvarande vetorätten när det gäller utrikespolitik i EU. Nyligen stödde den italienske premiärministern Mario Draghi detta och flera andra länder har ställt sig bakom det. EU-kommissionen förre ordförande Jean-Claude Juncker har tidigare pekat på att det är möjligt att ta bort den nuvarande vetorätten i utrikes- och skattefrågor utan att ändra fördraget.