Närmast obefintligt svenskt stöd för nya EU-vallagar

I veckan gav EU-parlamentet med knapp majoritet grönt ljus till ett förslag som syftar till att göra EU-valet mer europeiskt. 

Bland annat föreslår man att väljarna ska kunna rösta på kandidater från andra medlemsländer istället för endast på nationella som idag. Man föreslår också att EU-medborgarna ska ha rätt att rösta på en kommissionsordförande i ett system med så kallade toppkandidater. De nya reglerna är också tänkta att göra valet mer jämställt. 

Som enda svensk i EU-parlamentet stödjer Karin Karlsbro (L) förslaget. 

– Om denna vår har visat oss något så är det att vi i Europa behöver samarbeta mer för att möta våra gemensamma utmaningar. En gemensam extra valkrets gör att medborgarna får ytterligare en möjlighet att välja sina egna politiker. Det kan ju faktiskt vara så att man vill bli representerad av någon med en åsiktsinriktning eller ett engagemang för en alldeles speciell fråga, som inte bor i samma land som man själv, säger hon. 

Karin Karlsbro ser inte att det finns någon konflikt mellan de nationella listorna och en extra valkrets.

– Det är en ytterligare möjlighet för oss att uttrycka vilket Europa vi vill se, säger hon. 

Missgynna mindre länder

Bland övriga svenska EU-parlamentarikerna var dock entusiasmen inte stor.

Abir Al-Sahlani (C) sitter i samma liberala partigrupp som Karin Karlsbro men röstade nej till förslaget. 

–- Det är redan nog svårt att få väljare att gå till valurnorna i EU-valet än till riksdagsvalet - det sista vi behöver är att göra EU-valet svårare att förstå. Min oro är att kandidater från mindre länder kommer ha sämre chanser att väljas in, även om de ingår i en transnationell lista, eftersom väljarna i så stor utsträckning fortsatt tänker nationellt när de röstar, säger hon.  

Även socialdemokraten Heléne Fritzon tror att en transnationell lista skulle missgynna mindre medlemsländer. 

– Vinnarna kommer vara de större länderna som redan idag har stor makt. Två listor kommer också skapa förvirring bland medborgarna när de går till valurnorna, säger hon. 

Även bland de svenska moderaterna var det flera delar som man inte kunde ställa sig bakom gällande förändringarna av EU-valet, inte minst just förslaget med transnationella listor. 

– Vi tror inte på att från Bryssel skapa en VIP-lista för Europaparlamentariker. Den här typen av institutionella projekt är inte vad som behövs, utan EU ska leverera lösningar på gränsöverskridande samhällsproblem, säger Tomas Tobé (M). 

Bra och dåliga delar

De svenska miljöpartisterna har en mer blandad inställning. 

– Förslaget till valrättsakt innehöll både delar vi miljöpartister är negativa till och delar vi är positiva till. Vi är till exempel skeptiska till transnationella listor men det fanns även förslag som kan göra det lättare att rösta och öka jämställdheten, säger Pär Holmgren (MP) som i omröstningen faktiskt röstade för förslaget men meddelade i efterhand att han röstat fel och hade velat avstå. 

– Nu fortsätter processen kring det här förslaget och det är nu upp till medlemsstaterna i rådet att ta beslut, säger Pär Holmgren. 

Delat parlament

EU-parlamentet var i stort delad i frågan. Det var framför allt den liberala partigruppen, den gröna partigruppen samt den socialdemokratiska partigruppen som med stor majoritet ställde sig bakom förslaget. 

Högergruppen EPP, där de svenska moderaterna och kristdemokraterna ingår, samt vänstergruppen var delade i frågan. Partigrupperna på den yttre högerkanten röstade med stor majoritet emot förslaget.