Regeringen möter på S-motstånd i klimatfråga

EU viktigaste verktyg för att få ned klimatpåverkan är handeln med utsläppsrätter. I fjolårets stora klimatpaket för att nå EU-målet om minskade utsläpp med minst 55 procent till 2030 föreslog kommissionen att sätta upp en ny utsläppshandel som omfattar även vägtransport och byggnader.

En sådan åtgärd beräknas få direkta konsekvenser för invånarna i EU då bensin- och dieselpriserna och kostnaden för att värma upp sitt boende väntas stiga. Detta slår extra hårt mot fattigare hushåll och fattigare medlemsländer. Av den anledningen föreslog kommissionen samtidigt att man inrättar en ny social klimatfond som ska gå till att stödja de mest drabbade i klimatomställningen. Pengarna i fonden, enligt förslaget drygt 72 miljarder euro, ska dels gå direkt till utsatta hushåll och företag, dels till investeringar i exempelvis bostadsisolering.

Den svenska regeringen är dock kritisk till att inrätta en sådan klimatfond. Man motiverar detta med att det redan finns tillräckliga andra EU-medel att ta ifrån för att stödja de mest drabbade.

De förslagen och övriga i klimatpaketet håller nu på att förhandlas inom EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar i EU:s ministerråd som måste komma överens innan de kan bli verklighet. I EU-parlamentet arbetar Socialdemokraternas Jytte Guteland med klimatfrågan och hon håller inte med regeringen om att den sociala klimatfonden inte behövs.

– Den sociala klimatfonden spelar större roll i flera andra länder än vad den kanske kommer att spela för Sverige. I en kompromiss så ska vi stötta den sociala klimatfonden, sade Guteland under ett seminarium anordnat av EU-parlamentet i Sverige på måndagen.

– Det kommer att kännas för hushållen när man tankar bilen eller när det handlar om värmen i lägenheten. Därför tycker jag att det är viktigt att det finns en omfördelning också på EU-nivå. Det är inte lika lätt för en del länder som har betydligt lägre BNP än Sverige att klara av den omställningen.