Ryska kriget får tydliga följder för ekonomin i EU

EU-kommissionen publicerar regelbundet prognoser för ekonomin i medlemsländerna. Årets första kom innan Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Redan då såg man en något lägre tillväxt än tidigare beräknat. I dag måndag offentliggjordes den senaste prognosen och där identifierar kommissionen ytterligare ekonomiska försämringar. 

– Tillväxten i EU-ekonomin justeras ned och inflationen upp. Prognoserna för den reala tillväxten i EU i år och nästa år har reviderats ned till följd av den kraftiga påverkan av Rysslands invasion av Ukraina, sade ekonomikommissionär Paolo Gentiloni när han presenterade rapporten.

I februari räknade kommissionen med en tillväxt på 4 procent i EU som helhet i år. Den prognosen skrivs nu ned till 2,3 procent – en av de största förändringarna sedan kommissionen började göra ekonomiska prognoser för drygt ett årtionde sedan.

Det ryska krigets effekter på den försämrade prognosen är bland annat högre energipriser som försvagar hushållens köpkraft, ökade produktionskostnader, minskad världshandel och ökad osäkerhet för företag. 

Trots nedskrivningen tror kommissionen att ekonomin i alla EU-länder kommer att växa i år och nästa. En stor del av tillväxten i år kommer enligt kommissionen från fjolårets starka tillväxt som fortfarande bär frukt. 2023 antas Sverige få den lägsta tillväxten i EU. (Artikeln fortsätter efter grafiken.)

Rekordinflation

Årets inflationen väntas samtidigt nå rekordhöga 6,8 procent i EU. För att sedan minska till 3,2 procent nästa. Drivande är de höga energi- och livsmedelspriserna. För euroländerna är nivån något lägre men inflationen nästa år spås fortfarande ligga klart över Europeiska centralbankens mål på 2 procent. Skillnaderna mellan medlemsländerna är tydliga.

– Den förväntade inflationen i Central- och östeuropa är betydligt högre än i resten av EU, sade Gentiloni.

(Artikeln fortsätter efter grafiken.)

Minskade budgetunderskott

I takt med att medlemsländerna fasar ut sina ekonomiska stöd som sattes in under coronapandemin räknar kommissionen med minskade budgetunderskott. Nästa år beräknas de sjunka till under EU:s treprocentsgräns i genomsnitt även om ett antal länder alltjämt inte klarar denna. I samband med detta väntas även statsskulderna minska. Under 2023 tillhör Sverige ett av fyra EU-länder som beräknas få ett överskott i statskassan. (Artikeln fortsätter efter grafiken.)

Stärkt arbetsmarknad

Kommissionen räknar samtidigt med färre arbetslösa både i år och nästa. 2023 antas arbetslösheten i Sverige minska från den fjärde högsta till den åttonde i EU.

– Arbetsmarknaden gick stärkt in i 2022. EU-ekonomin skapade förra året fler än 5,2 miljoner arbetstillfällen och lockade in nästan 3,5 miljoner fler personer på arbetsmarknaden. Dessutom sjönk arbetslösheten i slutet av 2021 under tidigare rekordlåga nivåer, sade Gentiloni som dock tillade att köpkraften väntas minska då lönerna inte håller takten med inflationen. (Artikeln fortsätter efter grafiken.)

Ytterst osäker prognos

Enligt ekonomikommissionären är prognosen osäker och bygger på ett antal antaganden som att det inte blir några större störningar i energileveranser till medlemsländerna.

– Osäkerheten kring prognosen har tydligt ökat och riskerna har blivit mer negativa och är främst kopplade till krigets varaktighet, sade Gentiloni.

Som riskfaktorer förutom kriget pekade han på ännu högre inflationsnivåer, skuldkrisen på Kinas fastighetsmarknad och att coronapandemin blossar upp igen.

– Vår prognos är behäftad med mycket stor osäkerhet och risker och andra scenarier är möjliga där tillväxten kan bli lägre och inflationen högre än vad vi räknar med i dag. I vilket fall som helst befinner sig vår ekonomi fortfarande i en situation som är långt ifrån normal, avslutade ekonomikommissionär Paolo Gentiloni.