Debatt: Debatt: Ny maskinförordning borgar för säkerhet och fler jobb

Snart inleds trilogförhandlingarna om EU:s nya maskinförordning, som kommer att reglera säkerhetskraven för maskiner på den inre marknaden. Som EPP-gruppens förhandlare för maskinförordningen i Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott har jag prioriterat ett regelverk som värnar innovation och europeisk konkurrenskraft. Något jag menar är fullt möjligt utan att tumma på målsättningen att EU ska förbli världsledande vad gäller maskinsäkerhet.

EU-kommissionens förslag till en ny maskinförordning presenterades den 21 april i fjol. Att det nuvarande maskindirektivet ersättas med en förordning, som kommer att minska skillnaderna mellan de olika medlemsstaternas tolkningar av regelverket, är välkommet – inte minst med tanke på den snabba utvecklingen inom AI och självinlärande maskiner.

Välgrundade farhågor

Samtidigt har det i processen funnits välgrundade farhågor för att det nya regelverket skulle bli för långtgående och obalanserat. EU är och ska förbli världsledande inom maskinsäkerhet, men vi måste samtidigt slå vakt om innovation och den europeiska industrins konkurrenskraft. Obalanserade regler, som låser sig vid idag tillgänglig teknik eller ställer långt högre krav på europeiska maskintillverkare jämfört med amerikanska och asiatiska konkurrenter, får endast till följd att tillverkningsjobb flyttas till länder utanför EU. Som alltid i EU:s lagstiftningsprocesser måste grundfrågan ställas: Står merkostnaderna som regleringen ger upphov till i proportion till de problem som regleringen åtgärdar?

Med den här viktiga balansgången som utgångspunkt fokuserade jag i förhandlingarna i arbetsmarknadsutskottet på särskilt tre frågor.

Tre utgångspunkter för balansens skull

För det första: Balanserade regler om de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i förordningens bilaga III. Det handlar bland annat om att kraven på maskintillverkarna under vissa omständigheter bör begränsas till situationer som rimligen kan förutses, och att vissa situationer löses bäst genom rätt sorts personlig skyddsutrustning, snarare än praktiskt ogenomförbara krav på exempelvis trädgårdsmaskiner.

För det andra: En teknikneutral lagstiftning, som undviker vag och svårtolkad (men politiskt opportun) terminologi. Detta är nödvändigt för ett förutsägbart regelverk som stödjer innovation och investeringar.

För det tredje: Att EU:s maskintillverkare ska ges tillräckligt med tid att anpassa sina verksamheter till det nya regelverket.

Glädjande nog är det här prioriteringar som delas av Europaparlamentets huvudförhandlare, min slovakiska kollega i EPP-gruppen Ivan Štefanec, och som därför är genomgående i den förhandlingsposition som Europaparlamentet godkände den 6 juni. Bland förslagen, som förhandlades i utskottet för den inre marknaden, märks en fyra års (istället för en två och ett halvt års) övergångsperiod från dagens maskindirektiv till den nya maskinförordningen, liksom att vad EU-kommissionen vill kalla ’högriskmaskiner’ mer rättvisande ska kallas för ’maskiner med potentiellt hög risk’. Det senare må låta som en mindre fråga, men Europas maskintillverkare var föga förvånande bekymrade över en terminologi som skulle ha svartmålat en stor del av de maskiner som tillverkas i EU som farliga, till fördel för amerikanska och asiatiska konkurrenter.

80 000 maskintillverkare i EU

EU:s  fler än 80 000 maskintillverkare omsätter tillsammans 650 miljarder euro och står således för närmare en tiondel av dagens tillverkningsindustri i EU. Ett balanserat regelverk, som underlättar handeln på vår inre marknad och samtidigt stödjer innovation och stärker våra exportmöjligheter, är avgörande för Europas konkurrenskraft och därmed våra möjligheter att lyckas med projekt som den gröna omställningen.

Jag är stolt över att EPP-gruppen leder förhandlingarna för en maskinförordning som kommer att borga för både säkrare och fler jobb i EU.

Sara Skyttedal (KD)

Europaparlamentariker, skuggrapportör för maskinförordningen i utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL)