Historisk utrikesdeklaration efter regeringens Nato-omsvängning

Den säkerhetspolitiska situationen satte sin tydliga prägel när regeringen på fredagen presenterade sin utrikespolitiska deklaration för riksdagen. 

– Ett nytt mörkt kapitel har öppnats i Europas historia, inledde utrikesminister Ann Linde deklarationen som kom att fokusera på hur Sverige ska tackla konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina.  

– Fortsatt stöd till Ukraina och fortsatta sanktioner mot Ryssland och Belarus är våra viktigaste bidrag till att få ett slut på Rysslands hänsynslösa krig, konstaterade Ann Linde. 

Regeringen håller fast vid att EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. 

– I en osäker tid står medlemsländerna starkare tillsammans. Vi ska fortsätta att bygga ett allt närmare samarbete inom EU, sade Linde och lyfte fram att ett starkare säkerhetsarbete inom EU är en av regeringens prioriteringar inför det svenska EU-ordförandeskapet. 

Nato-frågan central 

Nytt för regeringens utrikesdeklaration är dock den radikala omsvängningen i fråga om medlemskap i Nato. Från att som sent som i februari ha slagit fast att den militära alliansfriheten tjänar Sverige väl, är nu situationen en annan. 

– Regeringen har gjort bedömningen att ett svenskt Nato-medlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet, sade Ann Linde. 

Årets utrikesdeklaration kommer i ett läge där stödet hos det svenska folket för internationellt samarbete är starkt. Aldrig tidigare har stödet i Sverige för EU-medlemskap varit så stort och motståndet så lågt som just nu, visade SCB:s vårundersökning som kom i veckan. Undersökningen visade också att det finns en klar majoritet bland svenskarna för ett Nato-medlemskap. 

Enigheten i de här frågorna är numera också stor i riksdagen, efter vårens politiska omsvängning i Nato-frågan både i regeringen och bland andra partier. Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet är idag emot ett medlemskap. Det här präglade fredagens utrikespolitiska debatt där det i stort fanns ett stöd för regeringens linje. 

Kritik kom främst från vänsterhåll, där Håkan Svenneling (V) pekade på hur Nato-ansökan genast fått konsekvenser i och med Turkiets blockering av Sveriges ansökan.

– De senaste fyra veckorna har varit en tydlig provkarta på Turkiets bristande syn på mänskliga rättigheter och demokrati, sade han och undrade vilka eftergifter regeringen var beredda att ge Turkiet i förhandlingarna. 

– Sverige kommer solidariskt att bidra till hela Natos säkerhet, inklusive Turkiets. Vår ambition är att i konstruktiv anda komma framåt i de frågor som Turkiet har rest, sade Ann Linde under debatten. 

Kritik mot regeringen kom även från miljöpartiet för att regeringen dragit ner på biståndet genom att göra avdrag för flyktingmottagande i Sverige. 

EU-utvidgning

Kerstin Lundgren (C) betonade vikten av att ge Ukraina, Moldavien och Georgien kandidatstatus och undrade hur regeringen tänker agera. 

– Vi får inte vara rädda att sträcka ut handen och visa vår vilja att ge kandidatstatus till länder som så tydligt agerat för att få den möjligheten, sade hon.

– Det är väldigt viktigt att vi stödjer Ukraina i deras medlemskapsambitioner och regeringen välkomnar Ukrainas ansökan, svarade Ann Linde och sade att man nu inväntar EU-kommissionens svar på ansökan som förväntas komma nästa vecka och att man därefter kommer ta ställning till vad som är nästa steg. 

– Det är viktigt att behålla integriteten i utvidgningsförhandlingarna och ta saker steg för steg. Det är också det som gynnar Ukraina bäst, sade Ann Linde.