Undersökning: Mest och minst Rysslandskritiska i EU-parlamentet

Det är organisationen Votewatch som gått genom över 280 olika omröstningar i EU-parlamentet sedan 2019 med bäring på Ryssland. De har granskat inte bara frågor som rör det ryska kriget i Ukraina utan även Rysslands göranden i bland annat Georgien, Belarus och Kazakstan; rysk hybridkrigföring, desinformation och frågor som rör den interna utvecklingen i landet. 

Av de åtta svenska partierna har Sverigedemokraternas parlamentariker haft, vad Votewatch kallar, den största bestämdheten gentemot Ryssland och i omröstningarna röstat för de mer kritiska alternativen i 93,7 procent av fallen. 

– Sverigedemokraterna har länge haft en kritisk hållning till Rysslands auktoritära styre och landets imperialistiska agerande och vi är därför inte förvånade över studiens resultat, säger EU-parlamentariker Charlie Weimers (SD) till Europaportalen.

Han kritiserar samtidigt ”särskilt Centerpartiet och Socialdemokraterna, men även många medier” för att gett en felaktig bild av Sverigedemokraternas hållning gentemot Ryssland.

Tätt efter Sverigedemokraterna kommer Kristdemokraterna och Moderaterna. 

Det klart minst Rysslandskritiska svenska partiet är enligt organisationens genomgång Vänsterpartiet vars ledamot Malin Björk i knappt 55 procent av fallen röstat för en mer kritisk hållning. 

– Jag och Vänsterpartiet har varit glasklara i vårt fördömande av Putins och hans regim, redan innan invasionen av Krim, och ännu starkare därefter, säger Björk och ifrågasätter vilka omröstningar som Votewatchs lista baseras på.

– Det enda jag kan tänka mig är att det handlar om i huvudsak utrikespolitiska rapporter och att dessa nästan uteslutande också innehåller långtgående krav på EU:s militarisering, ökat militärt och försvarspolitiskt samarbete, samt krav på att EU ska närma sig NATO. Detta är ju något som vi i Vänsterpartiet varit tydligt emot, säger Björk.

Europaportalen har försökt få ut hela omröstningslistan från Votewatch utan framgång. Organisationen skriver dock att man bara tagit med omröstningar vars politiska inriktning ”kan avgöras utan någon form av tvetydighet”. (Artikeln fortsätter efter grafiken.)

Mest kritik från forna östblocket

Partier från Kroatien, Tjeckien, Lettland, Litauen och Polen tillhör de mest Rysslandskritiska i EU-parlamentet. De mest Rysslandsvänliga partierna är det slovakiska högerextrema Hnutie Republika och proryska lettiska Latvijas Krievu savienība. 

Bland de mest proryska partierna i EU-parlamentet återfinns även nederländska Frihetspartiet och franska Nationell samling och ett antal kommunistiska partier.

Polen mest – Frankrike minst kritiskt

Votewatch har även räknat ut ett snitt för varje medlemsland beroende på hur kritiska deras EU-parlamentariker är. I topp hamnar Polen följt av Litauen och Rumänien. Sverige ligger på plats sex.

Det minst Rysslandskritiska landet är Frankrike, något som delvis förklaras av att många av dess parlamentariker tillhör Nationell samling. (Artikeln fortsätter efter grafiken.)

Ökad samstämmighet

Mätt över tid identifierar Votewatch en trend där fler partier blir mer kritiska mot Rysslands ageranden, inte minst bland extrempartier på både höger- och vänsterkanten.

”Vi ser en ökande grad av samförstånd om hur "man ska hantera Ryssland", eftersom till och med vissa av de politiska krafter som traditionellt sett har varit mer tillmötesgående gentemot Ryssland har omprövat (eller åtminstone modererat) sina ståndpunkter omedelbart efter invasionen av Ukraina”, skriver organisationen.