Rysslandsforskare: Mer kan göras på EU-nivå

Rysslands illegala krig mot Ukraina uppges ha kostat nästan 6 000 civila dödsoffer och har drivit miljontals människor på flykt. 

EU har vidtagit en mängd olika åtgärder för att på olika sätt stödja Ukrainas självförsvar och förmå Ryssland att dra sig tillbaka. Historiska beslut har tagits vad gäller att leverera militär materiel till Ukraina och att ta emot ukrainska flyktingar. EU har visat en stark enighet mot Ryssland i en rad sanktioner (se faktaruta om EU:s stöd till Ukraina). 

EU:s stöd till Ukraina är inte heller begränsat till enskilda åtgärder. 

– Allt vi gör nuförtiden sker i skuggan av kriget, över alla politikområden, säger en talesperson för EU-kommissionen till Europaportalen och ger några exempel: 

– Öppnande av LIFE-programmet (som finansierar EU:s miljö- och klimatåtgärder, reds anm) för Ukraina, tillfälliga ändringar av jordbruksreglerna, nedgradering av transportförbindelser till Ryssland och Belarus... det är bara några exempel på hur allt hänger ihop. 

Tillräckligt stöd?

Men räcker det här? Enligt siffror som publicerades av Kiel Institute for the World Economy i mitten av augusti, som kartlagt all hjälp som omvärlden har bistått Ukraina med sedan januari i år, ligger EU:s totala stöd till Ukraina – knappt 28 miljarder euro – långt efter USA:s drygt 44 miljarder euro. EU:s stöd är endast är en bråkdel av vad EU satsade för att tackla konsekvenserna av covid-19-pandemin. 

I går, på Ukrainas självständighetsdag, utlovade USA ytterligare knappt 3 miljarder dollar, medan inga nya löften om stöd kom från EU-kommissionen. Enligt uppgifter till Reuters uppgav dock den tyske förbundskanslern Olaf Scholz i tisdags att Tyskland planerar ett nytt militärt stöd till Ukraina till ett värde av 500 miljoner euro under 2023. 

Tendensen, enligt Kiel Institute, har annars varit att medlemsländernas stöd har minskat under de senaste månaderna i jämförelse med i början av kriget. 

Är kritiken om att EU gör för lite för Ukraina befogad? 

– Den tror jag absolut är befogad, säger Ann-Marie Sätre, professor i euroasiatiska studier samt docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och expert på rysk ekonomi, till Europaportalen. 

Hon tycker exempelvis att EU skulle kunna gå längre i att exempelvis dra ner mer på importen av rysk olja och gas. 

– Nu försöker man ju göra det på olika sätt. Men vissa länder drabbas hårdare av att minska importen av olja och gas. Det finns en ovilja att gå längre hos vissa som själva inte har så bra ekonomi, inte minst efter pandemin och med en lågkonjunktur på gång. Men man ser att det finns en viss trötthet inom EU och det är ju också för att det är många länder som ska komma överens om allting, säger Ann-Marie Sätre. 

Viss effekt av sanktioner

Enligt Ann-Marie Sätre är det svårt att göra någon exakt utvärdering av vilken effekt de sanktioner som hittills har satts in har haft – all information är inte tillgänglig och det är ibland svårt att avgöra vilka orsaker som ligger bakom vissa utvecklingar. Dessutom märks inte vissa effekter av sanktionerna av förrän på längre sikt. 

Hon konstaterar dock att sanktionerna ändå verkar ha haft viss effekt, dels på Rysslands förmåga att föra krig, men också på ekonomin. 

– Det är massor som tyder på att Ryssland har svårigheter, dels i allmänproduktion och det som är direkt kopplat till krigföringen, säger hon. 

Ann-Marie Sätre tror att sanktionerna är relevanta. 

– Man kan liksom inte göra så mycket annat än att försöka med olika sanktioner även om problemet är att en del tar lång tid och effekterna kanske syns först på längre sikt. 

Mer stöd under hösten troligt

Ann-Marie Sätre tror att EU kommer komma med mer stöd till Ukraina under hösten, men att mycket beror på vad som händer i kriget. 

– Jag tror nog att man kommer försöka i alla fall. Men det är som sagt var inte lätt och framför allt tar det tid, besluta ska tas och då måste många vara överens. 

Hon tror att det finns viss risk att viljan i EU kan avta när energipriserna skjuter i höjden och ekonomin går mot botten.

– Men viljan finns, lite mer på vissa håll än på andra, men det gäller att komma överens. Men något lär man komma överens om – för det är viktigt för Europa att man får ett avslut på det här så fort som möjligt.