“Situationen för de beskogade områden som skyddas enligt naturvårsdirektiven är allvarlig, i och med att över hälften av bedömningarna visar på dålig bevarandestatus”, skriver EU-kommissionen om Sverige.

EU-granskning: Flera brister i Sveriges miljöarbete

BRYSSEL 20 september 2022

Sverige har tydliga och delvis stora brister både i sitt naturskydd och i avfallshantering. Det visar en färsk granskning gjord av EU-kommissionen av hur medlemsländerna genomför unionens miljöpolitik. Däremot är Sverige bland de bästa i klassen vad gäller miljöinnovationer.

EU-kommissionen publicerade nyligen en granskning av hur medlemsländerna genomfört unionens miljöpolitik. I granskningen av Sverige konstateras brister på flera områden, bland annat vad gäller hanteringen av kommunalt avfall och materialåtervinning, men också vad gäller att skydda livsmiljöer i naturen.

Kommunalt avfall ökar

Efter en tidigare nedåtgående trend med minskat avfall i Sverige har det börjat öka de senaste åren, konstaterar EU-kommissionen.

“Det tyder på att Sveriges ekonomiska tillväxt ännu inte har frikopplats från avfallsgenereringen”, slår kommissionen fast.

Rapporten pekar också på att Sverige måste investera mer i materialåtervinning för att uppnå EU:s materialåtervinningsmål. Återanvändning av material i Sverige ligger stadigt under EU:s genomsnitt och det finns därför utrymme för och behov av förbättringar på detta område, konstaterar kommissionen.

Kommissionen uppmanar nu Sverige att bland annat införa nya riktlinjer och satsa mer pengar på att göra återanvändning och materialåtervinning mer ekonomiskt attraktivt.

Däremot får Sverige beröm för satsningar på miljöinnovationer som anses nödvändiga för att klara omställningen till en cirkulär ekonomi – Sverige placerar sig på femte plats i miljöinnovationsindexet 2021 och beskrivs som “ledande inom miljöinnovation”.

Bristfälligt skydd av natur och skog

Sverige får också kritik för att inte skydda tillräckligt mycket landområden – näst efter Danmark och Lettland har Sverige minst andel skyddade landområden i EU.

Även statusen hos arter och livsmiljöer får kritik.

“Situationen för de beskogade områden som skyddas enligt naturvårsdirektiven är allvarlig, i och med att över hälften av bedömningarna visar på dålig bevarandestatus”, skriver EU-kommissionen om Sverige.

Andelen livsmiljöer med “dålig eller otillfredsställande bevarandestatus” har ökat i landet. Anledning till försämringarna är enligt rapporten framför allt kopplade till jordbruk och skogsbruk, föroreningar från industrier och från städer och förändrad markanvändning, bland annat jordbruksmark som överges.

Fotnot: Europaportalen har sökt ledamöter i miljöutskottet från de båda politiska blocken för en kommentar men har antingen inte fått svar eller så har ledamöterna avböjt att kommentera. Även klimat- och miljöministern har avböjt en kommentar med hänvisning till att man just nu är i en övergångsregering.

Mer fakta

Ris och ros: Så har Sverige genomfört EU:s miljöpolitik

Sämre naturskydd: Andelen livsmiljöer med dålig eller otillfredsställande bevarandestatus har ökat: från drygt 72 procent under perioden 2007-2012, till drygt 77 procent under perioden 2013-2018.

Dålig skogsmiljö: Situationen för de beskogade områden som skyddas enligt naturvårsdirektiven är allvarlig, i och med att över hälften av bedömningarna visar på dålig bevarandestatus.

Undermålig avfallshantering: Sverige anses inte löpa risk att misslyckas med att nå EU:s mål för materialåtervinning. Sveriges återvinningsgrad för kommunalt avfall har dock stagnerat under det senaste årtiondet, och den cirkulära (sekundära) användningen av material ligger långt under EU:s genomsnitt. Det krävs framför allt åtgärder för att minska förbränningen av kommunalt avfall, vilket fortfarande är den dominerande formen av avfallsbehandling.

Bättre luftkvalitet: Utsläppen av de viktigaste luftföroreningarna har minskat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Vissa överskridna gränsvärden konstateras dock fortfarande, vilket visar att ytterligare insatser krävs på detta område.

Förbättrad vattenmiljö: Bidrag till investeringen för att minimera microplaster och andra föroreningar via dagvatten lyfts fram i rapporten som “framgångsrika metoder”.

Utomordentliga miljöinnovationer: Här är Sveriges prestationer “utomordentliga”. Landet har ett välutvecklat ekosystem för miljöinnovationer, som stimuleras av regeringens politik och drar nytta av det relativt stora antalet inhemska investerare i ren teknik.

Källa: EU-kommissionens granskning av genomförandet av miljöpolitiken 2022

Ämnen i artikeln

Miljö Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges mål och resultat

Charlotta Asplund Catot
Redaktör, Bryssel
Skicka epost

Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.

Tipslåda

CAPTCHA