Efter coronakrisen – EU:s hälsounion tar form

I slutet av coronaåret 2020 lade EU-kommissionen fram en rad förslag i syfte att stärka unionens framtida beredskap vid större hälsokriser och pandemier inom vad man kallar hälsounionen. EU-lagstiftarna parlamentet och ministerrådet enades tidigare i år om utformningen av lagarna och i dag tisdag röstade EU-parlamentet med klara majoriteter för att slutligen godkänna två av dem. En är ett stärkt mandat för EU:s smittskyddsmyndighet ECDC med säte i Solna och den andra stärker det gränsöverskridande hälsosamarbetet.

– Båda förordningarna kompletterar varandra och har som gemensamt mål att på bästa möjliga sätt förbereda oss för eventuella framtida hälsokriser och att säkerställa ett konsekvent förebyggande arbete, sade Joanna Kopcińska, en polsk nationalkonservativ EU-parlamentariker som lett arbetet med en av akterna, under en debatt i EU-parlamentet på måndagseftermiddagen.

Övervaka nationella förmågor

Smittskyddsmyndigheten får stärkt mandat att övervaka pandemi- och andra folkhälsohot och rekommendera åtgärder till medlemsländerna. Den ska även samordna och standardisera hur data som rör hälsohot samlas in.

– Om medlemsstaterna tidigt kan dela data med varandra kan vi nämligen förutspå nästa steg och vi kan införa lokala restriktioner redan innan viruset nått fram. Hela EU behöver skyddsutrustning, intensivvårdsplatser och testlabb, och om en medlemsstat har fulla testlabb kan en annan medlemsstat hjälpa till, sade EU-parlamentariker Heléne Fritzon (S) under debatten.

Solnamyndigheten ska vidare övervaka kapaciteten i nationella hälso- och sjukvårdssystem att upptäcka, förebygga och svara på utbrott av smittsamma sjukdomar. Även ECDC:s möjligheter att samarbeta med nationella folkhälsomyndigheter och Världshälsoorganisationen WHO utvidgas.

Gränsöverskridande hot mot folkhälsa

I en parallell lagstiftning vidtas en rad åtgärder som ska stärka samarbetet och samordningen mellan EU-länderna, inte minst mellan gränsregioner, i syfte att bättre kunna förutse och agera på allvarliga gränsöverskridande hälsohot.

Kommissionen kommer formellt att kunna utlysa krisläge på folkhälsoområdet och där med stärka samarbetet inom EU när det gäller frågor som att lagra lämplig sjukvårdsutrustning och gemensamma upphandlingar av läkemedel och medicintekniska produkter.

När det gäller offentliga upphandlingar får EU-parlamentet möjlighet att granska de kontrakt som kommissionen avser sluta å medlemsländernas vägnar.

Bara en svensk mot

Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för de två förordningarna för utom Sverigedemokraternas Charlie Weimers som röstade mot. Den politiske vilden Peter Lundgren avstod i frågan om stärkt mandat för ECDC och vänsterpartisten Malin Björk avstod i frågan om gränsöverskridande hot.

Medlemsländerna i ministerrådet måste nu formellt godkänna förordningarna innan de kan träda i kraft.