Svenskar upplever flest friska år

Att vi människor lever allt längre är något som är känt, men hur EU:s åldrande befolkning mår är mindre känt. Antalet friska levnadsår kan ge en bättre bild av en individs livskvalitet.

Här ligger Sverige i topp. Svenskarna säger sig leva flest antal friska år i hela EU: nästan 73 år jämfört med EU-snittet på knappt 65 år, enligt siffror från Eurostat. 

Medan förväntad livslängd är ett vanligt sätt att mäta hur en befolkning mår, har det måttet här kompletterats med rapporterad funktionsförmåga – det vill säga hur individer upplever att de är begränsade i sina aktiviteter – och kan därmed delat upp livslängden i år i full hälsa och år med nedsatt funktion. 

Eurostats senaste mätning är från 2020 och då låg alltså Sverige i topp över förväntade antal hälsosamma livsår för en nyfödd – en nivå som man legat rätt stabilt på det senaste decenniet. 

– Givet att vi i Sverige har relativt god hälsa och funktion bland de äldre – där det mesta av dödligheten sker – kommer vi bra ut, säger Olle Lundberg, professor och expert på hälsa och jämlikhet vid Stockholms universitet samt huvudsekreterare på forskningsrådet Forte, i en skriftlig kommentar till Europaportalen. 

Stort skillnad mellan medlemsländer

Skillnaderna mellan medlemsländerna är stor – och skiljer sig även något åt för män och kvinnor till kvinnors fördel. 

I Lettland förväntades kvinnor födda år 2020 leva drygt 54 friska år medan motsvarande siffra för svenska kvinnor var nästan 73 år – ett spann på mer än 18 år. Vad gäller män är skillnaden ännu högre; mer än 20 år mellan Lettlands knappt 53 friska år och Sveriges nästan 73. 

Enligt Olle Lundberg skulle man dock få ett ännu mer komplext mönster om man delade upp mätningarna efter inkomst eller utbildning. 

– Generellt kan man säga att det är betydligt mindre variationer i livslängd och hälsa mellan länder om man studerar de med hög utbildning och inkomst, och större variationer bland dem med låg dito, säger Olle Lundberg.