von der Leyen: Så ska EU:s gröna företag stöttas

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade på onsdagen unionens svar på amerikanska IRA och andra stora ekonomiers omfattande statliga stödprogram till gröna företag.

–  Vi lever i en avgörande tid, detta årtionde kommer avgöra om vi lyckas bekämpa klimatförändringarna och vi vet att i kampen mot klimatförändringarna är en klimatneutral industri viktigast, sade Ursula von der Leyen under en presskonferens.

Planen, kallad Gröna givens industriplan, följer de tidigare presenterade fyra pelarna: enklare regelverk, finansiering, vidareutbildning och internationell handel, se faktaruta.

Skattelättnader och EU-pengar

För satsningar på dels grön teknik och dels för att hålla kvar sådana företag i EU när andra länder lockar med stora stöd föreslår kommissionen att göra det lättare för medlemsländerna att ge vissa företag skattepengar.  För de länder som har svagare statsfinanser vill kommissionen i ett första skede omdirigera pengar från andra EU-fonder för satsningar på tekniker som AI, mikroelektronik, kvantumdatorer och bioteknologi.

Kvar ur EU:s stora coronaåterhämtningsfond räknar kommissionen med att det finns 250 miljarder euro att rikta om i detta syfte.

– [Medlemsländerna] kan använda pengarna, med exempelvis skattelättnader, för viktiga företag som man vill behålla i sitt land, Ursula von der Leyen.

På längre sikt söker man en mer stabil lösning. Hur exakt den lösningen ska se ut eller dess storlek ville Ursula von der Leyen inte gå in på utan skickade frågan vidare till medlemsländerna där det råder stor oenighet om huruvida exempelvis de åter ska låna upp pengar gemensamt.

Statsstöd – ”betydande risker”

EU:s statsstödskommissionär Margrethe Vestager skickar samtidigt ut ett utkast på nya tillfälliga regler till medlemsländerna – fram till slutet av 2025 – för hur offentliga medel ska få användas till gröna företag inom bland annat sol- och vindkraft, värmepumpar, batterier och koldioxidinlagring.

Utkastet innehåller bland annat förslag på att höja nivåerna för statsstöd där medlemsländerna först måste underrätta kommissionen vars uppdrag det är att se till att inte vissa länder snedvrider konkurrensen på den inre marknaden genom att stödja vissa industrier. Länder får samtidigt rätt att matcha erbjudanden som företag från länder utanför unionen för att locka dem. Hon varnar dock för att detta kan riskera balansen på den inre marknaden om det görs fel eller missbrukas.

– Att använda statliga stöd för att etablera massproduktion och för att matcha utländska subventioner är något nytt. Och det är inte harmlöst. Det innebär betydande risker för den inre marknadens integritet och för vår sammanhållning därav även för vår enighet, sade Margrethe Vestager.

”Begränsad effekt”

EU-parlamentet största partigrupp, konservativa och kristdemokratiska EPP, kritiserar kommissionen för senfärdighet och för att planen kommer ha ”begränsad effekt”. Den socialdemokratiska partigruppen S&D menar att kommissionen är väldigt vag när det gäller ny finansiering av industrin och att den saknar sociala och arbetstagarrättsliga krav på företag som får ta del av statsstöd.

Till debatt

I sig innehåller onsdagens paket inga konkreta förslag utan utgör kommissionens inspel till nästa veckas extrainsatta EU-toppmöte. Först därefter, någon gång i mitten av mars, väntas kommissionen presentera lagförslag. Parallellt väntas EU-parlamentet rösta om sin syn på saken i mitten av februari.