Debatt: Dödfött EU-förslag om politisk annonsering

Organisationer som driver social förändring, exempelvis politiska partier, fackföreningar och civilsamhällesorganisationer, har under lång tid professionaliserat och digitaliserat sin kommunikation. Nu kan dessa organisationer driva kostnadseffektiva opinionsbildnings- och kommunikationskampanjer, som når miljontals människor, som annars inte skulle nås, med hjälp av digitala annonser.

Det finns dock utmaningar när digitala verktyg och annonser används i politiska syften. Det gäller särskilt frågor som väljarmanipulation, utländsk påverkan och bristande transparens. Därför pågår ett välkommet arbete i EU för att reglera politiska annonser. Men det förslag som nu ligger för beslut och som förefaller ha fått väldigt lite uppmärksamhet i Sverige för med sig en rad oavsiktliga konsekvenser för såväl civilsamhället som för de politiska partierna.

1: Vad som faller under definitionen av "politisk annons" spelar roll

 Vad är en politisk annons? Om den betalas av en politisk aktör med avsikt att påverka utgången av ett val, så bör det helt klart omfattas av EU:s nya föreslagna regler.

Men hur är det med en betald kampanj från en icke-statlig organisation som uppmuntrar medborgarna att rösta på partier som prioriterar klimatet? Och hur är det med en privatperson som uttrycker sina åsikter på sociala medier?

Ju längre bort från det första exemplet man kommer, desto viktigare blir en snävare definition av vad som är en politisk annons.

Att definiera obetalt innehåll, som kan skapas av enskilda individer, som politisk reklam vilket är fallet i det förslag som nu ligger, utgör dessutom ett hot mot yttrandefriheten. Tyvärr skulle den nu föreslagna oprecisa definitionen av vad politisk reklam är innebära att varje person eller grupp som uttrycker åsikter om samhällsfrågor på nätet faller under den nya lagstiftningen.

2: "Better safe than sorry" är ingen bra princip för att reglera yttrandefriheten

Det nuvarande förslaget kräver att onlineplattformar reagerar inom 48 timmar på varje inlägg under månaden före ett val. Med enorma mängder innehåll är det i princip omöjligt för alla inlägg att granskas noggrant inom denna korta tidsram. Därför kommer en betydande mängd legitimt innehåll att tas bort utan ordentlig granskning.

Förslaget ålägger också utgivare av politiska annonser att införa en mekanism som gör det möjligt för enskilda att meddela dem om en viss annons inte följer reglerna. Detta kommer kunna missbrukas och manipuleras av organiserade grupper, både inifrån och utanför EU, vilket ytterligare begränsar yttrandefriheten och kväver den politiska debatten. Till exempel skulle politiska motståndare kunna flagga varandras innehåll online.

3: Förslaget är dödfött

Nästa steg i processen att implementera en omfattande EU-förordning som reglerar politisk reklam är den så kallade trilogen, där företrädare för Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen träffas med syfte att gemensamt behandla lagstiftningsärendet. Trilogen leds av det svenska ordförandeskapet.

Men även om den nya EU-lagstiftningen skulle antas trots dess uppenbara brister, kommer den troligtvis inte vara effektiv när det gäller att ta itu med några av de betydande utmaningarna som AI utgör, såsom skapandet av så kallade deep fakes. Nyligen har American Association of Political Consultants krävt ett förbud mot AI-genererade politiska annonser, på grund av de potentiella faror som är förknippade med användningen av AI i politiska kampanjer.

Snart kan vi se det första valet vinnas med hjälp av en kampanj som använder AI, potentiellt på ett oetiskt sätt. Med tanke på den smärtsamt långsamma takten i EU:s beslutsfattande är det klokare för att lägga förslaget om begränsningar av politiska annonser på is än att anta den och att behöva se över den igen om några månader.

Sebastián Rodríguez
Expert på europeiska politiska kampanjer