Nya EU-beslut väntas kring klimat och kvinnovåld

Det har gått sex år sedan EU undertecknade Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, känd som Istanbulkonventionen. Men sedan dess har ett flertal länder  i Europeiska rådet stoppat konventionen från att ratificeras.

I oktober 2021 bekräftade EU-domstolen att rådet kan ratificera konventionen utan att ha med sig alla medlemsländer. Det svenska ordförandeskapet har därför tagit initiativet att begära att EU-parlamentet godkänner ingåendet av Istanbulkonventionen för att gå vidare med processen. Arba Kokalari (M) har varit en av parlamentets ansvariga för frågan.

– Istanbulkonventionen har varit omstridd för att den använts av rysk desinformation med myter om vad den är, där de påstått att era barn ska tvingas välja kön innan de fyller 18, att det handlar inte alls om våld mot kvinnor – att våld mot kvinnor ska hanteras inom familjen. Så detta är jätteviktigt. EU kommer övervaka implementeringen av Istanbulkonventionen och det kommer bli lättare att få igenom ett EU-direktiv om våld mot kvinnor, säger Arba Kokalari vid en pressträff på fredagen.

Metangas och grönmålning

Parlamentarikerna kommer också att ta ställning till ett lagförslag för att minska metanutsläpp inom energisektorn. Metan utgör idag en tredjedel av den globala växthuseffekten. Förslaget stärker skyldigheterna att upptäcka och reparera metanläckor och skulle också innebära att ett bindande mål för minskade metanutsläpp till 2030 ska införas senast 2025. Miljöpartiets Pär Holmgren pekar på att det är läge att anta lagen nu.

– Det är just nu, de senaste veckorna som klimatet har gått in i ett nödläge. Det här kommer antagligen också att fortsätta eftersom vi vet att vi är på väg in i en kraftig El niño period de kommande åren. Och det är precis vad forskare varnat för och nu är vi där. Då måste vi ta tag i metanutsläppen.

Ytterligare en klimatrelaterad fråga där Europaparlamentet tar ställning nästa vecka handlar om miljömärkningar av produkter där målet är att strama åt genom ett tuffare regelverk.

– Det handlar om att förbjuda och begränsa miljöpåståenden som är osanna, förklarar Arba Kokalari.

– Det här är ett jättestort problem. Vi har en djungel av märkningar, en del seriösa, en del oseriösa. Greenwashing ska vara olagligt inom EU.