Nästan alla svenska politiker går emot nya inkomstkällor för EU

Det är bland annat den stora skuld som EU för första gången någonsin tog på sig under coronapandemin som är en av anledningarna till att EU snart är i en svår ekonomisk sits. Att betala tillbaka skulden kommer efter 2027 att kosta över 15 miljarder euro per år. En av författarna bakom parlamentets rapport, José Manuel Fernandes, lyfte under en presskonferens fram det som huvudskälet till att EU behöver hitta nya inkomstkällor.

– Vi behöver egna resurser för dessa betalningar, annars kommer antingen att betala skulden ta 10 procent av budgeten eller så kommer be medlemsländerna att sätta in mer pengar. Vi behöver nya resurser som inte innebär en börda för medborgarna.

Miljöpartiet – enda svenska parti för
Men trots att rapporten och dess förslag antogs av en stor majoritet i parlamentet var de svenska ledamöterna övervägande överens i sin skepticism mot det. Miljöpartisterna var de enda svenskar som röstade för det. Jakop Dalunde (MP) lyfter fram miljön som huvudskälet.

– Vi ser att EU behöver satsa på den gröna omställningen – vi behöver finansiera stora klimatinvesteringar och vi tror att aptiten för att öka medlemsavgifterna bland medlemsstaterna är begränsad. 

Dalunde menar också att det finns en logik i att beskatta vissa verksamheter, som är mindre bundna till ett visst land, på EU-nivå, såsom flygplansbränsle eller handel med kryptovalutor.

Flera svenska partier gick emot sina partigrupper när de röstade om rapporten. Bland annat Socialdemokraterna och Moderaterna. Socialdemokraten Ilan de Basso menar att förslagen i rapporten både är orealistiska och ligger utanför EU:s kompetens. Och han menar att parlamentet gör det för lätt för sig genom att vilja hitta nya pengar.

– Det är en orimlig tanke att ständigt utgå från att vi ska ha nya utgiftsområden utan att samtidigt förmå att göra omprioriteringar.

Inte troligt inom överskådlig framtid

Jakop Dalunde är dock överens med Ilan da Basso i att rapporten inte har någon chans att bli verklighet inom en överskådlig framtid i och med att skattefrågor kräver att alla medlemsstater är överens.

– Så från vår del så handlar det här mer om att skicka en signal om att vi behöver exempelvis  beskatta flygplansbränsle och att EU-nivån är en naturlig nivå att göra det på.

Samtidigt menar han dock, likt rapportförfattarna, att det kommer bli problematiskt om man inte hittar egna inkomstkällor för EU.

– Då finns det ju en risk att vi antingen inte kommer ha de pengar vi behöver på EU-nivå för att kunna driva de förändringar vi behöver och driva på den gröna omställningen eller att de blir av men måste finansieras med ökade medlemsavgifter från de nationella statskassorna och det tror inte jag är en bra lösning.