Regeringen avvisar EU-förslag om svensk ekonomi – “Ingen quickfix”

EU-kommissionen och Finansdepartementet arrangerade på fredagen ett seminarium om kommissionens landrapport för Sverige 2023. En rapport som pekar ut att det finns makroekonomiska obalanser i Sverige – något som hela 17 av EU:s medlemsländer har just nu. Och likt man gjort flera år i rad pekar kommissionen särskilt på problemen på den svenska bostadsmarknaden, där det är svårt och dyrt att få en lägenhet och många tvingas skuldsätta sig rejält för att köpa en bostad.

– Det är systematiskt i det svenska systemet. Övervärderade bostadspriser kombinerat med hög skuldsättning, sade Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.

Hon konstaterade att bostadspriserna har sjunkit en del den senaste tiden men inte tillräckligt för att i grunden förändra läget.

– Det är inte tillräckligt för att göra något åt obalanserna. Fortfarande är det svårt för många att ta sig in i bostadsmarknaden. Och en stor andel av bostadens lån är med rörlig ränta och det leder till extremt höga utgifter för de svenska hushållen.

Regeringen: Vi lyssnar men bestämmer själva

Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare på Finansdepartementet höll med om problembilden.

­– Vi måste se till att vi får fler bostäder. Och det finns ingen quickfix. Det är inte en åtgärd som kommer att komma åt de problem vi har. Här måste vi jobba med många saker.

Hon framhöll samtidigt att det är upp till Sverige självt att välja hur man tar sig an problemet.

– Vi lyssnar på er även om vi bestämmer själva vad vi ska göra.

Ett av kommissionens råd som hon bekräftade att regeringen inte har ambition att följa är att återinföra fastighetsskatten.

– Vår grundsyn är att när det handlar om så viktiga saker som ett bostadsköp måste du ha stabila, förutsägbara regler – det handlar framförallt om skattereglerna. Vi måste tänka väldigt noga innan vi gör sådana saker.

Hon fick dock mothugg av Peter Englund, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm, som betonade vikten av fastighetsskatt.

– Det gick väldigt snabbt att avskaffa fastighetsskatten, då ska det väl gå snabbt att återinföra den.

Mer utrymme för finanspolitik

LO:s chefsekonom Laura Hartman inflikade att kommissionens analys i stort överensstämmer med LO:s men att den är mer positiv i och med att den förutser ett uppsving för svensk ekonomi i slutet av 2023.

– Vi har lite svårt att se det positiva uppsving kommissionen ser men vi får hoppas att de har rätt.

Hon betonade att kommissionen i sin rapport skriver att det finns ett utrymme att finanspolitiskt göra mer, och att Sverige, trots goda finanser,  har fört en åtstramad finanspolitik.

– Sverige har varit rätt unikt och är ganska ensamt, sa hon och pekade på att Sverige är ett av två EU-länder som förväntas gå back ekonomiskt i år.

Johanna Lybeck Lilja från Finansdepartementet svarade att regeringen har fört en aktiv finanspolitik genom att man har skjutit till pengar till hushållen men försvarade samtidigt en försiktig linje.

– Jag kan notera att samtliga svenska bedömare tycker det är rimligt att ha en återhållsam finanspolitik annars eldar vi på inflationen och då ställer vi till det mer både för hushållen och för företag.

Ekonomiprofessorn Peter Englund menade dock att den låga svenska statsskulden ger regeringen utrymme att göra mer.

– Jag delar bedömningen att det finns ett utrymme i finanspolitiken i och med den låga skuldsättningen.

Slutligen fick Johanna Lybeck Lilja en fråga från publiken om huruvida regeringen tar till sig EU-kommissionens rekommendationer eller de bara blir en pappersprodukt som tas emot år efter år utan att något görs åt problemen. Lybeck Lija svarade att det inte bara är kommissionen som varnat för situationen på bostadsmarknaden utan att liknande rapporter också har gjorts av Internationella Valutafonden och OECD.

– Jag tycker det är bra att vi har den här dialogen. Sedan kanske vi inte vill göra precis de åtgärder som rekommenderas.