EU granskar svensk ekonomi – bostadsmarknaden pekas ut igen

När EU-kommissionen presenterade sina rekommendationer till EU-länderna på onsdagen konstaterade man att läget ser bättre ut än man hade förväntat sig för ett år sedan. Ändå valde kommissionen, sin vana trogen, att fortsatt se mellan fingrarna på att en rad länder inte uppfyller EU:s budgetregler. 2017 är hittills det enda år då nästan alla EU-länder, förutom Spanien, följde regeln från 1999 om högst tre procents budgetunderskott i statsfinanserna, en regel som formellt åsidosattes under pandemin. Hela fjorton länder hade 2022 ett budgetunderskott på över tre procent av bruttonationalprodukten, BNP.

Kommissionen uppmanar länderna att göra två saker samtidigt för att få fart på ekonomierna.

– Finanspolitiken bör vara försiktig och stödja tillväxt. Det är inte antingen eller. Vi kan inte ha den ena utan den andra, sade ekonomikommissionären Paolo Gentiloni när han presenterade rekommendationerna.

Samtidigt varnade han för att man nästa år kommer att granska att EU-länderna följt budgetreglerna under 2023.

Sverige i obalans

Sverige pekades ut som ett av hela 17 medlemsländer som har obalanser i sin ekonomi. I sin vårprognos, som presenterades i förra veckan, konstaterade kommissionen att Sverige är tillsammans med Estland de enda två EU-länder vars totala ekonomi kommer att gå back i år.

I rapporten för Sverige pekas bostadsmarknaden ut som det stora bekymret för svensk ekonomi. ”Utvecklingen inom svensk ekonomi är för närvarande i stort driven av händelser på bostadsmarknaden”. Man drar slutsatsen att den ryska invasionen av Ukraina och de därpå följande höga energipriserna och inflationen har lett till en penningpolitisk åtstramning med höga räntor – som slår hårt mot de redan högt skuldsatta hushållen. Det har i sin tur lett till att hushållen spenderar mindre. Vidare har även byggsektorn drabbats, vilket leder till en minskad tillväxt inom den branschen.

I rekommendationerna dras slutsatsen att de åtgärder Sverige har för att skydda hushållen och företagen från de stigande energipriserna inte har varit riktade mot de med störst behov. Och vidare fastslås att det finns ett utrymme för en mer aktiv finanspolitik i och med att Sverige har en relativt låg statsskuld som väntas närma sig 30 procent av BNP under 2023. Man pekar också ut att det svenska skattesystemet gynnar bostadsägande genom en låg bostadsskatt och främjar skuldsättning för att skaffa en bostad genom en generös skattereduktion vid amorteringar.

Den svenska bostadsmarknaden är ett återkommande bekymmer i rapporten. Det konstateras också att det är svårt att få tag i en hyreslägenhet i Sverige och att de långa bostadsköerna visar på en illa fungerande bostadsmarknad. Här rekommenderar kommissionen att man stimulerar till byggande av nya bostäder och inför marknadshyror.

Den svenska tillväxten väntas först återhämta sig I slutet av 2023, enligt rapporten. Samtidigt som man förutser att inflationen går ner till Riksbankens målsättning på 2 procent under 2024.

Rapporten pekar också på att det finns brist på arbetskraft inom vissa sektorer. Den konstaterar också att det är enkelt att hitta jobb för högutbildade men svårt för dem med låg utbildning eller personer med utländsk bakgrund. Skillnaden mellan svenskfödda och utlandsfödda vad gäller anställningsgrad är större än EU-snittet.