Debatt: EU:s klimatstrategi har missat bioenergin

EU-kommissionen har i sitt förslag om nettonoll-industri, NZIA, Net Zero Industry Act helt förbigått bioenergilösningar, med undantag för biogas, trots att bioenergi är EU:s största egna energikälla. Bioenergi står för närmare 60 procent av unionens förnybara energi, och erbjuder ett stort antal kostnadseffektiva lösningar med stor klimatnytta och med utnyttjande av teknik som snabbt kan reducera utsläppen av fossil koldioxid. Dessutom hämtas 95 procent av den använda bioenergin från åkermark och skogsavfall inom EU.

Svenska bioenergiföreningen, Svebio, har, liksom många andra, lämnat remissyttrande till den svenska regeringen om NZIA, och vi riktar skarp kritik mot förslagets brister. Vi är inte ensamma om att kritisera förslaget.

Bioenergi minskar utlandsberoendet

NZIA-förslaget demonstrerar tydligt att EU genom ett ensidigt fokus på elektrifiering håller på att byta ut ett utlandsberoende, för fossila bränslen som olja och gas, mot ett annat utlandsberoende, för sol-, vind- och batteriteknik. Man byter ett starkt beroende av Mellanöstern och Ryssland, mot ett lika starkt beroende av Kina. 

En kraftfull satsning på inhemska lösningar som bioenergi och utbyggnad av fjärrvärmesystem baserade på biobränslen och avfall, skulle minska bägge dessa beroenden. Men de här lösningarna nämns inte alls i förslaget, och de saknas också i det annex till förslaget som definierar vilka tekniker som anses vara ”strategiska net-zero-teknologier”.

Strider mot principen om teknikneutralitet

Den ensidiga satsningen på vissa tekniska lösningar och utelämnandet av andra strider mot principen om teknikneutralitet. Det kan ge betydande samhällsekonomiska förluster om det finns andra mer kostnadseffektiva lösningar som ignoreras.

Jernkontoret, som representerar den svenska järn- och stålindustrin, kritiserar förslaget på liknande grunder som Svebio. Man konstaterar att de prioriterade teknologierna främst handlar om ökad energi- och elproduktion, men tillägger: ”dock saknas t.ex. teknologi för framställning av bioenergi och bioråvaror för industriella behov vilket också är nödvändigt för hela klimatomställningen.” Jernkontoret pekar på svårigheterna att välja ut särskilda teknologier med tanke på den fortgående tekniska utvecklingen.

Förslaget präglas av en tro på att marknaderna kan styras med hjälp av planekonomiska målformuleringar och riktlinjer från EU-nivå (top-down). Vår uppfattning är att marknaden styrs bäst av generella styrmedel, och att valet av teknik och leverantörer måste ske av berörda aktörer på marknaden. En stark EU-sektor inom förnybara branscher skapas bäst genom goda generella villkor för produktionen och goda villkor för forskning och teknisk utveckling. Direkta subventioner bör undvikas och EU bör avstå från att delta i en ”tävlan i subventionering” med USA och andra globala aktörer.

Kjell Andersson
Näringspolitisk chef
Svenska bioenergiföreningen, Svebio.