Fyra år efter metoo – EU-parlamentet börjar agera

– Inget har förändrats – det enda är att uppmärksamheten som sådana händelser kan få utifrån är större. Nu tar vi sexuella trakasserier mycket mer allvarligt än tidigare. Men inom parlamentet händer det bara något när en skandal blir offentlig, säger franska Sophie Rauszer som jobbar som rådgivare till Vänsterns partigrupp.

Hon blev själv aktiv i MeTooEP, en grupp som jobbar mot trakasserier inom Europaparlamentet och Europaportalen har skrivit om tidigare, för drygt två år sedan.

– Jag blev väldigt engagerad i denna fråga för att jag var tvungen till det. Jag bevittnade så mycket som var fel.

Långa processer för att anmäla

Närmast följde hon ett fall där åtta personer vände sig till parlamentets kommitté mot trakasserier och anklagade en parlamentariker för trakasserier. De hade liknande berättelser men det blev inga påföljder för den som anklagats.

– Det var en väldigt lång procedur, och väldigt smärtsam, säger Sophie Rauszer.

– Sedan har jag hört det om och om igen, tillägger hon.

En del av personerna som låg bakom anmälan blev erbjudna att förflyttas till en annan post inom Europaparlamentet.

– Vilket är som att du i princip talar om för dem att förbli tysta.

Politico har på fredagen publicerat ett längre reportage där de intervjuat ett stort antal personer som valt att inte framträda med namn och som vittnar om omfattande problem med att assistenter till EU-parlamentariker blir utsatta för trakasserier. Politico lyfter fram att processen för att hantera fall av trakasserier är ineffektiv och mödosam. Den som känner att den utsatts måste först vända sig till HR-avdelningen som skickar vidare frågan till en kommitté mot trakasserier om de bedömer det som nödvändigt. Kommittén avgör sedan om det ska inledas en formell utredning och bjuder in politikern och de som gjort anmälan till att vittna – slutligen ger kommittén sitt råd till parlamentets talman. Sophie Rauszer menar att det är ohållbart att de som sitter i kommittén själva är parlamentariker.

– Så skulle det inte gå till någon annanstans. Du skulle ha en extern grupp, en HR-avdelning som skulle ha hand om att hantera det  – inte de som är mest troliga att stå för trakasserierna.

Rapporten – mest långtgående hittills

Den rapport som EU-parlamentet antog igår torsdag och som just titulerats ”Sexuella trakasserier inom EU och MeToo utvärdering” är enligt Rauszer det mest långtgående försöket hittills att ta sig an problemen, med flera konkreta förslag. Det handlar bland annat om att alla parlamentsledamöter ska vara tvungna att genomgå en utbildning om trakasserier, att det ska sitta med professionella experter i den kommitté som utreder trakasserier inom Europaparlamentet och att det ska göras en oberoende utredning av vad som har gjorts hittills.

Sophie Rauszer är kritisk till att rapporten också handlar om sexuella trakasserier inom EU i stort, och inte bara i parlamentet. Något hon menar kan ses som ett försök att urvattna det ursprungliga syftet om att göra upp med de egna problemen.

Socialdemokraten Carina Ohlsson som sitter i EU-parlamentets jämställdhetsutskott och har jobbat med rapporten håller dock inte med – hon har varit en av de drivande bakom att bredda frågan.

– Det är ju så tydligt att det behövs göras mer på alla nivåer och det var en av sakerna jag ville lyfta så att det inte bara handlar om här på Europaparlamentet, vilket så klart är viktigt det också.

Hon betonar att hon verkligen hoppas på att rapporten leder till förändringar inom parlamentet.

 – Nu har det kommit upp att det inte är så hög andel av parlamentarikerna som har genomgått den här utbildningen [mot trakasserier] så då behöver det tas krafttag där och bli obligatoriskt.