Spionering på oppositionella i EU-länder fördöms av Europaparlamentet

– Sättet som spionprogram har använts i en del medlemsländer är oacceptabelt. Och det hotar demokrati, det hotar rättsstatsprincipen och det är nödvändigt att agera på europeisk nivå, det sade Jeroen Lenaers från konservativa och kristdemokratiska gruppen EPP.

Han har lett den kommitté som tillsattes inom Europaparlamentet för drygt ett år sedan för att utreda hur spionprogram missbrukats inom EU. Detta efter att det sommaren 2021 framkommit att det israeliska spionprogrammet Pegasus sålts till ett stort antal regeringar, även inom EU, för att övervaka oppositionella politiker, aktivister eller journalister.

Jeroen Lenaers påpekade, när han presenterade sin kommittés rapport, att såväl EU-kommissionen som flera EU-länder har motsatt sig deras arbete och menat på att det inte är en fråga för EU då spionprogram används med hänsyn till nationell säkerhet. Men Europaparlamentet har menat att det absolut är en fråga som EU bör både engagera sig i och agera kring.

– För om man ser hur oppositionsledare, journalister, civila samhällsaktivister och åklagare har varit måltavlor i vissa länder är detta inte längre en fråga om nationell säkerhet utan detta handlar om rättsstatlighet.

Fem länder utpekas

Utredningen har kommit fram till att fem av EU:s medlemsstater har missbrukat spionprogram. Särskilt allvarligt har det varit i Polen och Ungern där parlamentet i sin rapport drar slutsatsen att ”större överträdelser mot unionsrätten har ägt rum”. Men även Grekland, Spanien och Cypern kritiseras för användandet av spionprogram. I Cyperns fall finns dessutom bevis på att man därifrån sålt vidare spionprogram till länder utanför EU. Rapportens författare, liberala Sophia in ’t Veld, påpekade att inget land har genomfört någon fullständig utredning av missbruket av spionprogram.

Utredningen pekar också på regeringarna i Marocko och Rwanda har spionerat på högprofilerade EU-medborgare, däribland statschefer.

I torsdags krävde Europaparlamentet, med stor majoritet, trovärdiga utredningar, lagändringar och bättre tillämpning av befintliga regler för att komma till rätta med missbruket av spionprogram inom EU. De vill också att EU utvecklar ett nytt tekniklabb som kan utreda övervakning och erbjuda tekniskt stöd för sådana utredningar. Alla de svenska ledamöterna ställde sig bakom rekommendationerna, utom Sverigedemokraterna som röstade emot. Överlag var det övervägande ledamöter från Sverigedemokraternas partigrupp ECR, samt ytterhögergruppen ID, som inte ställde sig bakom rekommendationerna. SD-ledamoten Charlie Weimers menar att de går för långt.

– Parlamentets resolution är ett angrepp på medlemsländernas försvars- och säkerhetstjänster genom kraven på att deras arbete ska inordnas och regleras av europeiska strukturer, något som skulle underminera svenska nationella säkerhetspolitiska intressen, säger Weimers i ett uttalande till Europaportalen.

Hoppas på att kommissionen agerar

Från den majoritet europaparlamentariker som röstade för rekommendationerna hoppas man att kommissionen agerar snabbt nu.

– Vi förväntar oss att kommissionen svarar på våra förslag. Vi som parlament kommer att behöva fortsätta pusha för att få det gjort, sade Jeroen Lenaers.

Han berättade också att han sett sig själv förekomma i polska nationella tv-nyheterna där han utmålats som nära kopplad till Putin och att rapporten därför inte ska tas på större allvar.

– Jag tänker att det betyder att det vi har gjort i denna kommitté är bra. Att personer som använt denna typ av spionprogram är väldigt nervösa.