Polens ”munkavlelag” döms ut av EU-domstolen

I slutet av 2019 antogs i Polen en lag som ett led av sina så kallade reformer av landets domstolsväsende. Lagen har av kritiker fått öknamnet ”munkavlelagen” eftersom de menade att den bland annat kan användas till att lägga band på misshagliga domare och undergräva deras oberoende från politisk påverkan. Enligt lagen måste domare lämna in en skriftlig anmälan om medlemskap i en förening, en ideell stiftelse eller ett politiskt parti som sedan ska publiceras på internet.

EU-kommissionen menade att lagen inte var förening med EU-rätten och tog Polen till EU-domstolen. I måndags meddelades den slutliga domen i fallet där EU-domstolen tydligt går på kommissionens linje och menar att bestämmelserna i lagen är alltför ”allmänt hållna och oprecisa .

”[Att behöva lämna in uppgifter om olika medlemskap] medför ett åsidosättande av domarnas grundläggande rätt till skydd av personuppgifter och respekt för privatlivet [och kan] dessutom utsätta domare för risken för otillbörlig stigmatisering, genom att på ett omotiverat sätt påverka såväl de rättssökandes som den breda allmänhetens uppfattning om dem”, heter det i ett uttalande från domstolen.

Den polska lagen gör det också möjligt att hindra domare och domstolar från att be EU-domstolen om ett så kallat förhandsavgörande i fall som omfattas av EU-rätten. EU-domstolen slår i måndagens dom fast att sådana åtgärder är ”oförenliga med garantierna för tillgång till en oavhängig och opartisk domstol”.

Den polska regeringen har drivit linjen att EU-domstolen inte har någon behörighet att döma i frågan. Detta avvisas dock av EU-domstolen.

”[EU-]domstolen har full behörighet att kontrollera att en medlemsstat iakttar sådana värden och principer som rättsstatsprincipen, ett effektivt domstolsskydd och domstolsväsendets oberoende.

Kommissionen räknar med efterlevnad

EU:s justitiekommissionär Didier Reynder menade domen utgör ett viktigt steg för att återställa ett oberoende domstolsväsende i Polen.

”Denna lag strider mot grundläggande principer i EU:s rättsordning. Vi förväntar oss nu att Polen till fullo följer domen”, twittrade Reynders.

Målet avslutat

Den polska regeringens så kallade reformer av domstolsväsendet har gett upphov till en rad domar i EU-domstolen. Ett spår, som även ingår i måndagens dom, är den disciplineringsnämnd vid Högsta domstolen som regeringen inrättat. Nämnden, som har till uppgift att disciplinera domare, har dömts ut för att inte vara tillräckligt oberoende från politisk påverkan. I flera uppmärksammade fall har domare som kritiserat regeringens reformer tystats. 

På hösten 2021 ålade EU-domstolen Polen böter om en miljon euro om dagen så länge disciplineringsnämnd fortfarande är i bruk. Detta bötesbelopp halverades i april i år av EU-domstolens vice ordförande med hänvisning till vissa av de åtgärder som polska regeringen genomfört gick i rätt riktning efter att nämnden avvecklats och ersatts av en annan instans. I och med måndagens dom avslutas dock målet och dagsböterna – som nu totalt uppgår till över en halv miljard euro – avslutas. Boten måste dock alltjämt betalas av Polen. 

Om Polen inte följer EU-domstolens dom kan nya böter komma att utdömas.