Företagsstöd fortsatt nära rekordnivåer i EU

Från mars i fjor har EU-kommissionen gett grönt ljus för 733 miljarder euro i statligt stöd till företag inom EU, rapporterar Financial Times. Det motsvarar nästan 8 573 miljarder svenska kronor, eller drygt sju årliga svenska statsbudgetar. Det är en siffra som bara överträffades under coronapandemin 2020 då EU ändrade sina villkor för statligt stöd och godkände att nästan 900 miljarder euro i statsstöd delades ut av medlemsstaterna.

EU-kommissionen har i uppgift att kontrollera statliga stöd till företag för att undvika att dessa snedvrider konkurrensen på EU:s inre marknad. Men efter utbrottet av Coronapandemin godkände kommissionen att reglerna tillfälligt gjordes mer flexibla.

Kriserna har dock avlöst varandra. Först med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari förra året och den därefter följande energipriskrisen. I mars 2022 godkände kommissionen en tillfällig krisram för att stödja ekonomin – den gav medlemsstaterna möjlighet att bland annat bevilja stöd till företag som drabbats av krisen eller av sanktionerna mot Ryssland samt kompensera företag för extrakostnader på grund av höjda gas- och elpriser. Dessutom fattade kommissionen i mars i år beslutet att förlänga krisramen till slutet av 2025 och utöka den till att även möjliggöra gröna investeringar.

Tyskland står för mest stöd

För att förstå EU:s omsvängning är det nödvändigt att också se till de ökade statliga investeringarna i USA som president Joe Biden har genomdrivit, samt att EU allt mer vill frigöra sig från kinesiskt beroende, och därmed satsa på inhemsk industri.

Av det stöd som godkänts under krisramen står Tyskland för nästan hälften. Frankrike är på andra plats med 23 procent av de godkända projekten och Italien intar tredje plats med åtta procent. Som en jämförelse stod Tyskland 2020 för 25 procent av EU:s BNP medan Frankrike och Italiens andel var 17, respektive 12 procent.

För svensk del, vars siffror vi inte har fått, har det handlat om till exempel stöd till företag på grund av de höjda elpriserna, eller stöd till företag som drabbades hårt av coronapandemin.

Gynnar stora ekonomier

Överlag tenderar generösa regler för statsstöd att gynna de stora ekonomierna, som har större finansiella möjligheter att stödja sina företag, och missgynna mindre EU-länder. Inför EU-ordförandeskapet i våras ämnade Sverige driva frågan om konkurrenskraft, som en motkraft till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens planer på ökat statsstöd, enligt Financial Times.

Svenskt Näringsliv, som företräder svenska företag, är också kritisk till utvecklingen med generösare regler för statsstöd. Efter att konkurrenskommissionären Margrethe Vestager i januari i år presenterat förslagen om att revidera statsstödsreglerna skrev organisationen till regeringskansliet: ”Förslagen om att ytterligare lätta upp statsstödsreglerna är olämpliga. De riskerar öka de redan påtagliga konkurrenssnedvridningar som finns, där ett fåtal länder gynnar sina företag i långt större utsträckning än övriga.”