Natochef Stoltenberg: Ryska armén näst starkast i Ukraina

Jens Stoltenberg, försvarsalliansen Natos generalsekreterare, besökte i dag torsdag EU-parlamentet för en utfrågning med ledamöterna i utrikes- och försvarsutskotten. Rysslands krig mot Ukraina stod i blickfånget, inte minst den pågående ukrainska motoffensiven.

– Det var uppenbart att den skulle bli extremt svårt. De gör framsteg. Kanske inte så mycket som vi hoppats på. Men de tar stegvis in mer mark, runt 100 meter om dagen, sade Stoltenberg.

Han försökte sätta motoffensiven i ett sammanhang där många analytiker helt dömt ut den ukrainska försvarsförmågan innan den ryska invasionen för halvtannat år sedan och att ryssarna under flera månader grävt ned sig och lagt ut flera försvarslinjer i väntan. Enligt honom har det knappt någonsin tidigare lagts ut så många minor på ett slagfält som nu.

– Utgångspunkten var att den ryska armén var den näst starkaste i världen. Nu är den ryska armén den näst starkaste i Ukraina. Och det är rätt imponerande av ukrainarna, sade Stoltenberg.

Natochefen tillade att krig i sin natur är oförutsägbara och att Nato och EU måste fortsätta stödja Ukraina genom vått och torrt.

– Vi måste vara med Ukraina inte bara i goda tider utan även i dåliga tider. Vi stödjer dem när de vinner och om de förlorar. Det finns inget alternativ till att stödja Ukraina. Det är en nödvändighet för att säkra fred hos våra medlemmar och se till att auktoritära regimer inte når sina mål genom att bryta mot internationell rätt och använda militärmakt.

Enligt honom är det viktigaste EU och Nato i nuläget kan göra för att hjälpa Ukraina är att se till att de vapensystem som hittills levererats faktiskt fungerar och kan användas. Han vill även se fler konkreta steg till att ammunitionsproduktionen i medlemsländerna stärks för att bistå det ukrainska försvaret.

EU-Nato-samarbete av högsta prioritet

Att stärka samarbetet mellan EU och Nato har enligt Stoltenberg varit en av hans viktigaste prioriteringar sedan han tillträdde posten som försvarsalliansens generalsekreterare 2014.

– Vi delar samma värderingar och samma utmaningar, sade Stoltenberg och pekade på att 96 procent av EU-ländernas befolkning kommer att bo i ett Natoland när Sverige väl gått med.

Han ser samarbetsområden som cyber, rymd, viktig infrastruktur, militär rörlighet och olaglig migration där EU och Nato kan och bör samarbeta.

Försvarsutgifterna ökar

Nato har som mål att alla medlemsländer ska lägga minst två procent av BNP på sitt försvar, ett mål som länge inte nåtts av flertalet. Stoltenberg skönjer dock en positiv trend sedan den ryska olagliga annekteringen av ukrainska Krim 2014.

– Sedan dess har Nato gjort den största anpassningen av alliansen i modern historia. 2014 nådde bara tre medlemsländer tvåprocentsmålet. Nu når elva länder det och nästan alla har planer på att göra det inom ett par år, sade Stoltenberg som i år räknade med en ökning av försvarsutgifterna i Natoländerna med mer än åtta procent i reella tal.