Von der Leyens linjetal: Europa måste ta sitt ansvar

För sista gången under sin mandatperiod, 2019-2024, höll EU-kommissionens ordförande, den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen, i dag sitt årliga linjetal i Europaparlamentet om tillståndet i unionen. 

Under det en timma långa talet berörde kommissionsordföranden det som varit och vad som komma skall. Enligt henne har över 90 procent av de politiska riktlinjerna som hon lade fram  2019 nu uppnåtts. Fram till EU-valet i juni 2024 vill Ursula von der Leyen prioritera bland annat näringslivsfrågor, klimat och miljö, AI, geopolitik med fokus på Ukraina, utvidgningen av unionen och ett fördjupat samarbete med Afrikanska Unionen och dess medlemsländer, se alla förslagen nedan. 

– I denna osäkra värld måste Europa än en gång svara när historien kallar, sade Ursula von der Leyen till parlamentarikerna på plats i Strasbourg.

Som en av få nya satsningar föreslog hon ett stort vindkraftspaket och fortsatt stöd till företag som slopar fossil energi och går över till grön teknik. 

EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP) var positiv till flera av förslagen:

– Sveriges högerregering fick tydliga besked i dagens tal: EU kommer inte acceptera att länder backar från sitt klimat- och miljöansvar! Fortsatta satsningar måste ske, uppger hon i ett mejl.

Ursula von der Leyen hoppas nu snabbt få med sig regeringar och Europas näringsliv på den Gröna givens nästa fas.

 Åtgärder mot kinesiska elbilar

För att stärka Europas clean tech-industri meddelade hon också att en utredning kommer att göras kring hur man kan stoppa det stora inflödet av billiga kinesiska elbilar till EU.

Det, menade hon, snedvrider Europas konkurrens eftersom kinesiska producenter av elbilar får stora statliga subventioner från Kina..

 – Europa är öppet för konkurrens. Inte för en kapplöpning till botten.

Hon påminde även om den tidigare diskussionen kring billiga solpaneler från Kina.

 – Vi har inte glömt hur Kinas orättvisa handelspraxis påverkade vår solenergiindustri, sade hon.

En fråga inför årets tal om tillståndet i EU var, enligt Socialdemokraternas Heléne Fritzon, om von der Leyen skulle visa ledarskap och fortsätta genomföra EU:s gröna omställning och om jämställdheten skulle prioriteras.

– Ursula von der Leyen var tydlig. Hon viker sig inte för trycket från den bakåtsträvande alliansen av moderater och extremhöger i parlamentet som försöker stoppa EU:s klimatpolitik, ansåg Fritzon efteråt.

EU:s konkurrenskraft värnas

En stor del av talet handlade också om Europas näringsliv och dess konkurrenskraft globalt sett.

Anna Stellinger är chef för internationella frågor på Svenskt Näringsliv:

– Ur ett näringslivsperspektiv var det en blandad kompott. En hel del välkommet fokus på att stärka konkurrenskraften och underlätta för företagande, och där märktes förslag om ett SME-sändebud och ett välbehövlig rapport från Mario Draghi. 

– Men frågetecken kvarstår om hon kan få till en politik som gör EU till det centrum för innovation och entreprenörskap som hon önskar när så mycket fokus är på styrning och stöd till specifika teknologier och produktion, snarare än fri konkurrens och handel på en fördjupad inre marknad, säger hon. 

Det ryska anfallskriget mot Ukraina kastar också sin skugga över unionen.

Ursula von der Leyen beskrev Rysslands krigföring som ”ett fullskaligt krig mot de mänskliga rättigheterna i FN-stadgan”. 

För att stötta Ukraina lägger kommissionen inom kort fram ett förslag till en förordning om stöd för ammunitionstillverkning. Det sker i syfte att öka produktionen och att bidra till att tillgodose Ukrainas omedelbara behov av mer ammunition.

Förlängda uppehållstillstånd

Kommissionen har också för avsikt att förlänga de tillfälliga uppehållstillstånd som ukrainska flyktingar i EU får.

Men det gäller för EU att inte bara att ställa sig eniga bakom Ukraina – utan också att visa sammanhållning och bistå länder i Afrika, exempelvis i Sahelområdet, som hon pekar ut som särskilt instabilt och präglat av terrorism. 

En ny strategi för att skapa ökad stabilitet och demokratisk utveckling i afrikanska länder ska utarbetas inför nästa toppmöte med den Afrikanska unionen.

EU vill också öka Europas säkerhet genom att utvidga unionen.

– Parlamentet har sagt att Ukrainas framtid finns i vår union. Västra Balkans framtid finns i vår union, Moldaviens framtid finns i vår region, och jag vet hur viktig Georgiens framtid är för oss européer.

En union med över 30 medlemmar ställer dock krav på att fungera i praktiken.

Ursula von der Leyen tillbakavisar att fler länder skulle skapa ett mindre effektivt EU, och hänvisar till studier.

– Vi enades om NextGenerationEU när vi var 27. Vi enades om att köpa vaccin när vi var 27. Vi enades om sanktioner rekordsnabbt – även det när vi var 27, påpekade hon.

Men ska fler länder träda in i unionen, behöver EU noga granska alla politikområden och se hur de skulle påverkas av en större union.

Kommissionen ska därför dra igång politiska granskningar inför utvidgningen för att se hur respektive område kan behöva anpassas till en större union framöver.