Kommissionen: EU:s ekonomi har tappat farten – Sveriges faller

– EU:s ekonomi har tappat farten. Tillväxten har avtagit mer än väntat, sade EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni när han på onsdagen presenterade höstens stora ekonomiska prognos för de kommande två åren.

Jämfört med sommarprognosen justerar kommissionen ned tillväxtprognosen för EU i år och  för 2024. Det är nu andra gången i år som kommissionen anser sig nödgad att skriva ned tillväxtprognosen.

Anledningar till detta är den höga inflationen och de höjda styrräntor som centralbanker i medlemsländerna satt för att få ned inflationen. Hushållens konsumtion har samtidigt stagnerat eftersom reallönerna alltjämt ligger efter prishöjningarna. Svagheterna i industrin har dessutom börjat sprida sig till tjänstesektorn.

Tio EU-länders ekonomier, däribland Sveriges, beräknas i år att bli mindre än fjolårets. Detta ändras dock enligt kommissionens prognos nästa år för alla medlemsländer förutom Sverige vars BNP väntas fortsätta minska. Först 2025 tror kommissionen att den svenska ekonomin växer och då endast med 1,3 procent – den tredje lägsta i EU.

Kommissionen pekar ut den svenska bostadsmarknaden och hushåll med höga räntor som en viktig anledning till att ekonomin krymper.

"Makroekonomiska obalanser som byggts upp under årens lopp hade gjort den svenska ekonomin sårbar för [höjda styrräntor]", skriver kommissionen.

Stark arbetsmarknad

Trots den svaga ekonomiska tillväxten i EU i år är arbetsmarknaden alltjämt starkt med rekordhög sysselsättning och rekordlåg arbetslöshet. Kommissionär Gentiloni ser dock tendenser till en försämring även på arbetsmarknaden i närtid.

– Takten i jobbskapandet avtog under första halvåret och förväntas avta ytterligare, sade Paoli Gentiloni som räknar med att löneökningar under 2024 och 2025 kommer att göra komma i kapp inflationen och stärka hushållens köpkraft.

Till skillnad från EU-snittet väntas arbetslösheten i Sverige stiga både i år, nästa och 2025 där den beräknas uppgå till 8,6 procent – den tredje högsta i EU efter Spanien och Grekland.

Inflationen fortsätter minska

Inflationen i EU-länderna väntas minska till 3,5 procent nästa år och 2,4 procent 2025.  I Sverige se man en tydligt minskad inflation 2024, till EU:s lägsta, med en viss ökning under 2025.

Minskade underskott och statsskulder

Efter corona- och energikrisernas stora statliga upplåningar räknar kommissionen med att budgetunderskottet i medlemsländerna kommer minska under de kommande två åren för att i snitt klara EU:s budgetkrav på högst 3 procent av BNP.

Det minskande upplåningsbehovet gör även att statskulderna i medlemsländerna beräknas minska något. I 13 av de 27 medlemsländerna förväntas statsskulden dock fortfarande 2025 vara över de 60 procent av BNP som EU-reglerna tillåter.