Debatt: Politisk balans – en existentiell framtidsfråga för EU

Att EU måste fokusera på frågor där unionen på allvar skapar mervärde har knappast blivit ett mindre betydelsefullt budskap under de senaste åren. Tilltagande internationell konkurrens, risken att gå vilse i den gröna omställningen samt det förändrade säkerhetsläget har tvärtom gjort budskapet om ett EU med rätt fokus mer relevant än någonsin. KD är en stark röst för ett EU som förmår prioritera. För ett EU med rätt agenda.

Vi har fått förtroendet att vara Kristdemokraternas toppkandidater i nästa års val till Europaparlamentet. Vi har bägge bakgrund i kommunpolitiken, och vet att vardagspragmatism och politiskt hantverk är nödvändigt för att få saker gjorda, och hitta rätt balans i politiska beslut. Vår kommunpolitiska bakgrund gör också att vi vet hur mycket EU påverkar även den lokalpolitiska vardagen.

Europeiska unionen, som faktiskt grundades av kristdemokrater, behövs på många sätt mer än någonsin. I den kommande EU-valrörelsen kommer vi möta väljarna med ett budskap om att denna slutsats inte på något sätt står i motsatsförhållande till budskapet om att EU behöver ta ett steg tillbaka inom vissa områden. Det är först när båda dessa insikter dras samtidigt som EU fullt ut kan agera som den goda och starka kraft den från början var tänkt att vara.

Ge medlemsländerna större utrymme

Inom klimat- och miljöpolitiken behöver större utrymme lämnas åt medlemsländerna att själva utforma den politik som ska nå gemensamma mål. Detaljregleringar riskerar att bli rent kontraproduktiva, eftersom sådana slår så på så olika sätt i olika medlemsländer. Ett övertydligt exempel i närtid är direktivet om byggnaders energiprestanda. Drift och uppvärmning av fastigheter är onekligen en stor utsläppskälla i EU. Men EU-kommissionens detaljreglerande förslag skulle leda till ökade utsläpp i Sverige(!), eftersom det skulle tvinga fram onödiga tvångsrenoveringar av fastigheter som saknar sådana behov. 

Kristdemokraternas slutsats är att EU därför, i högre grad än vad vi hittills har sett, behöver tillåta flexibilitet i hur medlemsländerna uppnår de gemensamma målsättningarna inom klimat- och miljöpolitiken. Samtidigt behöver vi i Sverige bli bättre på att inte överimplementera EU-regelverk.

Inom social- och arbetsmarknadsfrågorna behöver EU tänka om i grunden. Vi kristdemokrater har under den pågående mandatperioden gjort vad vi kunnat för att skademinimera olika EU-centralistiska initiativ på de här områdena. Att initiativ som minimilönedirektivet och direktivet om lönetransparens kommer från goda intentioner spelar helt enkelt ingen roll när de inte är utformade  med den svenska modellens förutsättningar, eller något annat medlemslands speciella förutsättningar, för ögonen.  

Nästa mandatperiod blir helt avgörande för att stoppa ytterligare skadlig maktöverföring till Bryssel i dessa frågor. Tyvärr ser vi hur Socialdemokraterna, trots att vi förenades i motståndet mot minimilönedirektivet, fortsätter ställa sig bakom uppmaningar till nya överstatliga EU-initiativ inom social- och arbetsmarknadspolitiken. 

Fördjupa EU-samarbetet med rätt agenda

Samtidigt finns det områden där EU-samarbetet behöver fördjupas och gå längre än idag. Vi lyfte redan i förra valrörelsen ett antal förslag på hur EU-samarbetet skulle kunna utvecklas vad gäller kärnkraften. Sedan dess har EU-regelverkens påverkan på kärnkraftsfrågan gång på gång blivit föremål för skarpa voteringar i Europaparlamentet. De politiker som i förra valrörelsen avfärdade Kristdemokraternas förslag med att ”kärnkraft inte är en EU-fråga” har sedan dess gjort allt de kunnat för att använda EU-lagstiftning för att försvåra för kärnkraften. 

Svenska regeringen, inte minst energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), har i flera tunga lagstiftningsakter också tagit strid för kärnkraften under det svenska EU-ordförandeskapet.

Gränshantering, migration och polissamarbete är andra områden där unionen är i skriande behov av reformer för fördjupat samarbete. Den fria rörligheten är EU:s grundbult, men omvärldsutvecklingen kräver att unionen i högre utsträckning än idag tar ansvar för den fria rörlighetens baksidor. Detta är ännu en fråga som varit högt prioriterad för Kristdemokraterna under de senaste åren, inte minst inom ramen för reformeringen av Schengensamarbetet.

Ett annat frågekluster där det är uppenbart att EU behöver ta steg framåt för att fördjupa samarbetet är utrikespolitiken. Inte minst kriget i Ukraina har visat att EU behöver växa och mogna som utrikes- och säkerhetspolitisk aktör. Även detta en fråga som Kristdemokraterna arbetat mycket aktivt med i Europaparlamentet under den gånga mandatperioden.

Vi kristdemokrater vet att EU kan misslyckas genom att göra för lite, där gemensamma lösningar behövs. Men vi vet också att EU kan misslyckas genom att göra för mycket, där behovet av gemensamma lösningar saknas. Rätt balans är inget mindre än en existentiell framtidsfråga för att EU. För ett lagom EU, med rätt agenda, krävs både mer kristdemokratiska värderingar och mer politisk pragmatism. 

Sara Skyttedal (KD)
Europaparlamentariker, Kristdemokraternas förstanamn i EU-valet 2024

Ella Kardemark (KD)
Kommunalråd i Halmstad, Kristdemokraternas andranamn i EU-valet 2024