Europa 2012: Krispolitik, könskvotering och snus

Även 2012 gick i ekonomins och finanskrisens tecken för EU-länderna. Året inleddes med att den så kallade finanspakten som ska öka budgetdisciplinen i euroländerna och de övriga EU-länder som väljer att gå med, klubbades. Inte långt därefter började det snickras på nästa krislösning – en bankunion. Stora delar av hösten dominerades av samtal om den tillsyn som ska övervaka banker i euroländerna.

Samtidigt påbörjade fyra av EU:s viktigaste makthavare planera för en omfattande fördjupning av eurosamarbetet. Den slutliga planen fick dock ett ljummet mottagande av EU-ländernas stats- och regeringschefer när den diskuterades under årets sjätte sista toppmöte i mitten av december.

En utdragen kamp har under året förts om EU:s budget, både för i år och nästa år och långtidsbudgeten för 2014-2020. Medlemsländerna lyckades enas med EU-parlamentet om de första delarna. Medan förhandlingarna om långtidsbudgeten bröt samma efter att åsikterna gått isär alltför mycket.

EU även haft sina duster med olika europeiska länder. I början av året riktades blickarna mot de nya ungerska lagarna som var av tveksam demokratisk art. Kommissionen inledde ett så kallat överträdelseförfarande mot Ungern som även fick kritik för en lång rad av, vad granskare ansåg vara, politiska steg i mer auktoritär riktning.

Även situationen i EU:s grannländer Vitryssland och Ukraina väckte ont blod i Bryssel. Det väntande associationsavtalet med Ukraina sköts upp på obestämd tid.

Ett antal ödesdigra val och nyval ägde rum i medlemsländerna. Grekerna tvingades gå till valurnorna två gånger för att få fram en varaktig regering. Även i Nederländerna utlystes nyval efter att regeringen fallit på grund av oenighet om landets budget.

I Frankrike tog socialdemokraten François Hollande över presidentposten efter borgerlige Nicolas Sarkozy. Maktbytet rörde om en del i EU-grytan och ordet ”tillväxtpakt” myntades som en jämvikt mot den mer restriktiva finanspakten.

Efter Grekland seglad Spanien upp som eurons nya problemland. I augusti återkom diskussionen om en nära förestående eurokrasch. Och i september tog Europeiska centralbankens chef Mario Draghi, som blivit en av eurokrisens centrala maktpersoner, fram stora kanonen och lovade obegränsat eurostöd. Tidigare under året hade ECB försökt köpa tid till vacklande euroländer genom att utfärda billiga miljardlån till banker.

2012 avslutades i snusets tecken. Först tvingades EU:s hälsokommissionär John Dalli under oklara omständigheter avgå efter anklagelser om mutförsök. Han ersattes snart av den kontroversielle maltesen Tonio Borg, som innan julledigheterna lade fram ett förslag om en för Sverige känslig fråga – snuset.

För första gången i EU:s historia tvingade medlemsländerna under 2012 kommissionen att skrota ett förslag redan innan ministerrådet eller EU-parlamentet hunnit titta på det. Det handlade om det arbetsrättsförslag som de nationella parlamenten menade bröt mot närhetsprincipen. Även det kontroversiella handelsavtalet Acta gick under 2012 stötte på patrull efter omfattande folkliga protester, i juli satte EU-parlamentet sista spiken i kistan för avtalet.

Under året lanserande även kommissionen ett förslag om att minst 40 procent av styrelserna i europeiska företag ska vara vikta för kvinnor år 2020. Men vissa medlemsländer, däribland Sverige, invände mot kvoteringen. Beslut i frågan väntas under 2013.

Som en del av Lissabonfördragets nya EU-regler sjösattes under våren, sent om sider, det så kallade medborgarinitiativet som ska öppna för folkliga initiativ.

Under 2012 blev det också klart att Kroatien blir unionens 28e medlem.