Subsidiaritetsprincipen | Lagstiftning närmare medborgarna
Senast uppdaterad: 28 oktober 2024
Den svenska riksdagen är ett av de flitigaste parlamenten i EU att klaga på att EU-kommissionen bryter mot subsidiaritetsprincipen.
Mellan 2010 och 2017 anmärkte riksdagen med hjälp av subsidiaritetsprincipen på 62 olika förslag från EU-kommissionen. Det var det överlägset största antalet för alla nationella parlament i medlemsländerna, nästa dubbelt så mycket som tvåan Frankrike.
Subsidiaritetsprincipen eller närhetsprincipen som den även kallas regleras i Lissabonfördraget och betyder att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Undantaget är sex politikområden där EU har exklusiv beslutanderätt, det vill säga att beslut fattas enbart av EU-länderna tillsammans med Europaparlament och inte av enskilda medlemländer. I frågor där EU inte ensamt har beslutsrätten ska beslut fattas på lägsta möjliga effektiva nivå antingen nationellt, regionalt eller lokalt.
Inför varje förslag som EU-kommissionen lägger kan de nationella parlamenten pröva om förslaget bryter mot subsidiaritetsprincipen eller inte. Om fler än nio parlament går ihop, vilket inträffade för första gången i maj 2012, och anmärker på samma lagförslag tvingas kommissionen att se över sitt förslag.
