Konkurrenskraft
Senast uppdaterad: 28 oktober 2024
Enligt en definition från EU-kommissionen handlar konkurrenskraft om ett företags eller ett lands förmåga att sälja och förse en marknad med varor och tjänster, ta del av möjligheterna som erbjuds på en globalt integrerad marknad och dra nytta av internationell handel.
Att EU ska vara konkurrenskraftigt anses därmed vara av avgörande betydelse för EU:s tillväxt och jobbskapande. Målet att göra EU konkurrenskraftigt ligger bakom besluten inom en rad olika politikområden.
Konkurrenskraftsrådet, där EU-ländernas ministrar sitter, uppger till exempel att de verkar för att öka EU:s konkurrenskraft genom politiska beslut inom fyra områden: inre marknad, industri, forskning och innovation samt rymdfrågor.
Konkurrenskraften skiljer sig dock kraftigt åt mellan EU-länder. Enligt en årlig mätning som görs av Världsekonomiskt forum (WEF) hör Sverige till de mest konkurrenskraftiga länder i världen – enligt 2019 års mätning ligger Sverige på åttonde plats av 141 länder. Medan Kroatien, det EU-land med sämst konkurrenskraft enligt WEF, är på plats 63.
I rapporten från Världsekonomiskt forum beskrivs Europa som ett kontrasternas område med fyra olika grupper av länder. De konkurrenskraftiga i nordvästra Europa, dit Sverige hör, de relativt konkurrenskraftiga i sydvästra Europa, ledda av Frankrike, länderna i nordöst som är på uppgång, dit Polen, Tjeckien och de baltiska länderna hör och sydöstra Europa – främst Balkan – som ligger efter.
