AKTUELLT – vad händer?

I december 2020 presenterade EU-kommissionen två förslag med nya regler för internetplattformar - lagen om digitala tjänster och lagen om digitala marknader. Tillsammans beskrivs de som kärnan i EU:s nya digitala strategi. Enligt EU-kommissionen bygger lagförslagen på principen att det som är olagligt offline även ska vara det online.

Ett första utkast till utskottsförslag till lag om digitala tjänster i Europaparlamentet väntas 21 juni och slutomröstning i ansvarigt utskott IMCO 8 november 2021, föredragande är danska socialdemokraten C Schaldemose.

Lagen om digitala tjänster

Lagen om digitala tjänster omfattar samtliga digitala tjänster på nätet för privata användare, företag och plattformar.   

Enligt EU-kommissionen kommer lagen att:

• bidra till minskad exponering för olaglig verksamhet och olagligt innehåll för privata användare samt ett skydd av grundläggande rättigheter på nätet. Lagen innebär också nya skyddsmekanismer för användare vars innehåll felaktigt raderats av plattformar.
• bidra till att främja innovation, tillväxt, tillgång till och konkurrenskraft på den inre marknaden samt göra det lättare för mindre plattformar, små och medelstora företag och uppstartsföretag att expandera på nätet.
• innebära nya skyldigheter för internetplattformar och ett nytt regelverk för öppenhet och tydligt ansvar, i proportion till plattformarnas förmåga och storlek. Lagen innebär också öppenhetsåtgärder i en rad frågor, bland annat de algoritmer som plattformar använder till rekommendationer för användare.

Lagen om digitala marknader

Om lagen om digitala tjänster rör plattformar generellt så riktar lagen om digitala marknader in sig på de allra största plattformarna. Dessa så kallade nätjättar har en stark ställning och en stor inverkan på marknaden, vilket gör att de fungerar som grindvakter, det vill säga de agerar som mellanhänder för mindre företag och kopplar samman dem med användargrupper på marknaden. Enligt EU-kommissionen är 90 procent av alla EU:s internetplattformar små till storleken och beroende av dessa internetplattformar för att kunna erbjuda sina tjänster på den inre marknaden.

Alla internetplattformar i EU som har en stark ekonomisk ställning, är verksam i flera EU-länder och når ut till över 10 procent av EU:s befolkning klassas som grindvakter. Dessa grindvaktsplattformar har fram tills nu kunnat bedriva sina verksamheter oreglerat men i lagen om digitala marknader åläggs dessa plattformar skyldigheter och ansvar för att göra marknaden mer rättvis. Mindre företag ska få bättre affärsvillkor och fler möjligheter vara innovativa och kunna konkurrera med större plattformar och företag.

Enligt lagen kommer nätjättarna till exempel inte längre kunna ge sina egna varor och tjänster en mer gynnsam behandling än de varor och tjänster som småföretag erbjuder. Om en grindvakt missbrukar sin ställning eller bryter mot reglerna kan EU-kommissionen utfärda kraftig böter på mellan fem till tio procent av grindvaktens årliga globala omsättningen utfärdas.

Europaparlamentet och EU-länderna ska besluta kommissionens förslag. När förslagen har antagits kommer lagen om digitala tjänster och marknader att gälla i hela EU.

ETT DIGITALT EUROPA

Den 14 december 2020 nådde rådet och Europaparlamentet en överenskommelse om ett nytt program, Ett digitalt Europa, som ska pågå 2021-2027. Programmet ska främja en storskalig utbyggnad av den senaste tekniken, såsom artificiell intelligens och de senaste cybersäkerhetsverktygen, för att påskynda den digitala omvandlingen av europeiska samhällen och ekonomier.

Programmet är verksamt under en flerårig budgetram med en total budget på närmare 7,6 miljarder miljoner euro, fördelat på fem viktiga områden;

• högpresterande datorsystem,
• artificiell intelligens,
• cybersäkerhet och förtroende,
• avancerade digitala färdigheter och införande,
• bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet.

EU:S DIGITALA STRATEGI

EU:s digitala strategi är ett av EU-kommissionens omställningsmål för 2019-2024. Målet är att rusta EU för den digitala tidsåldern, vilket kräver nya lagförslag som är mer anpassade till vår uppkopplade tillvaro och till teknikens utveckling inom den digitala världen. 

Strategin bygger på tre grundpelare;

• teknik som fungerar för alla,
• en rättvis och konkurrenskraftig digital ekonomi,
• ett öppet, demokratiskt och hållbart samhälle.

Utifrån grundpelarna har nio fokusområden tagits fram:

• uppkoppling
• artificiell intelligens
• EU:s datastrategi
• EU:s industristrategi
• högpresterande datorsystem
• IT-säkerhet
• digital kompetens
• lagen om digitala tjänster
• lagen om digitala marknader