ECB är centralbank för EU-ländernas gemensamma valuta, euron. Bankens huvuduppgift att bevaka eurons värde, bestämma räntan och hålla inflationen i euroområdet strax under 2 procent. ECB har hand om penningpolitiken i euroområdet sedan 1999 då ansvaret överfördes från de nationella centralbankerna.

ECB ägs av riksbankerna i alla EU-länder i olika andelar beroende på landets befolkningsstorlek och bruttonationalprodukt, BNP. Sveriges Riksbanks ägarandel är 2,25 procent medan Tysklands riksbank, som är den största delägaren, äger närmare 19 procent av banken. Men eftersom Sverige och sju andra EU-länder inte är med i eurosamarbetet, och därmed inte behöver betala in hela sin ägarandel, är Tysklands faktiska andel runt 27 procent.

Ägarandelen har betydelse bland annat om banken behöver mer kapital, då får varje land bidra i förhållande till sin ägarandel.

ECB:s säte är placerat i Frankfurt am Main i Tyskland. Ordförande är sedan 2019 den konservativa  fransyskan Christine Lagarde som har ett mandat på åtta år.

ECB har tre beslutsfattande organ: Det viktigaste är ECB-rådet som består av de sex ledamöterna i direktionen samt cheferna för de nationella centralbankerna i de 20 länderna i euroområdet. Möten hålls normalt två gånger i månaden. Deras ansvarsområden är att anta riktlinjer och fatta de beslut som behövs för att säkerställa Eurosystemet, samt att utforma penningpolitiken för euroområdet.

Det andra beslutande organet är direktionen. Den består av ordföranden, vice ordföranden samt fyra ledamöter som utses enhälligt av stats- och regeringscheferna i de medlemsstater som har infört euron. Ledamöterna i direktionen väljs på åtta år och kan inte bli omvalda.

Det tredje beslutande organet är Allmänna rådet som består av ECB:s ordförande och vice ordförande samt cheferna för de nationella centralbankerna i alla EU:s 27 medlemsstater. Allmänna rådet utför de uppgifter som övertagits från Europeiska monetära institutet och som ECB måste sköta under den tredje fasen av EMU. Allmänna rådet upplöses när alla medlemsstater har infört euron.

Danmark har ett formellt undantag i EU:s fördrag som ger dem juridisk rätt att stå utanför valutasamarbetet.

Sverige deltar inte i valutasamarbetet utan har på egen hand, efter beslut i folkomröstning 2003, valt att behålla sin nationella valuta. Detta har i praktiken tillsvidare accepterats av övriga EU-länder som ett "politiskt undantag".

Den rättsliga grunden för den gemensamma penningpolitiken är fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, samt stadgan för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och Europeiska centralbanken. Genom stadgan upprättades ECB och ECBS.